Folkbildning handlar om människors kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola. Dessutom brukar folkbildning förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap.

Tillämpningar

Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsningsföreningarna, bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. Den danske prästen Grundtvig spelade en viktig ideologisk roll för den nordiska folkbildningstraditionen, i och med att han startade den danska folkhögskolan.

Den senaste stora förändringen i Sverige kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen "Allas kunskap - allas bildning" antogs av riksdagen 2014. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt sor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen anvad. En nyhet i propositionen var att riskstaden för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken.

I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och populärvetenskap kan ibland vara svår att dra.