Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner

(Flyttar bild)
Rad 7: Rad 7:
Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat  forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.  
Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat  forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.  


I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går  forskaren aktivt in i olika verksamheter  och samarbetar med  praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten.  Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom  forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild:             
I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går  forskaren aktivt in i olika verksamheter  och samarbetar med  praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten.  Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom  forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:             


Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppnad föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>
Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>


Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].


Idag finns också en yrkeskår, forskningskommunikatörer, och forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas [[scicomm]]. En artikel om behovet av evidensbaserad forskning om forskningskommunikation visar på områdets utveckling.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref>
Idag finns också en yrkeskår, forskningskommunikatörer, och forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En artikel om behovet av evidensbaserad forskning om forskningskommunikation visar på områdets utveckling.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref>


===Historik===
===Historik===
emailconfirmed
420

redigeringar