Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner

Forskningskommunikation (visa wikitext)

Versionen från 21 februari 2019 kl. 08.53

89 byte lades till , 21 februari 2019

Flyttar bild

Axel Pettersson (WMSE)

emailconfirmed

571

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr]]
 '''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter av forskningsprocessen, som metoder och resultat, med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen. Det kan handla både om forskarvärlden i stort och allmänheten.
@@ Rad 8: / Rad 7: @@
 Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat  forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.
-I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går  forskaren aktivt in i olika verksamheter  och samarbetar med  praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten.  Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom  forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>
+I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går  forskaren aktivt in i olika verksamheter  och samarbetar med  praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten.  Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom  forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild:
-Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild:
 Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppnad föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>