Innovation innebär realisering av en (ny) idé och kan vara både förnyelse och nyhet. Det är ett nytt sätt att lösa något. En innovation kan till exempel vara en ny produkt, anordning, metod, lösning, tjänst, affärsidé. En innovation har inte tidigare officiellt kommunicerats av någon utan är en nyhet som i någon form effektueras på en marknad eller i samhället. 

Tillämpning

Innovation är ett omfattande begrepp där skilda men närliggande aspekter betonas olika mycket i olika definitioner av begreppet, beroende på omfattning och magnitud, produkt- eller processfokus, individ- grupp- eller organisationsnivå. Innovation är inte helt synonymt med uppfinning då innovation inbegriper genomförande och realisering i större utsträckning, samt att en innovation kan vara en vidareutveckling av en tidigare lösning. Gemensamt för olika synsätt på innovation är dock "det nya". En mer utförlig definition av innovation än ovan synliggör de olika aspekterna:

Innovation är produktion, införande, assimilering och utnyttjande av mervärde med avseende på ekonomiska och sociala sammanhang. Vidare innebär det förnyelse och vidareutveckling av produkter, tjänster och marknader. Innovation är utveckling av nya produktionsmetoder och etablering av nya förvaltningssystem. Det är både process och resultat. (citat översatt från M. Crossan och Apaydin i Journal of Management Studies: A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation)[1]

Utöver nyhetsvärde förutsätts en innovation också innefatta en aspekt av nytta. En innovation löser ett problem på ett bättre sätt. En innovation skapar värde och möter ett behov eller en efterfrågan.

Innovation på universiteten

I regeringens forskningsproposition lyfts innovation fram i syftesformuleringar för riktning och satsningar inom forskningen på Sveriges lärosäten. Inom vissa områden, så kallade strategiska innovationsområden, satsas särskilt på att stärka möjligheter för innovation i syfte att "utveckla internationellt konkurrenskraftiga innovationsmiljöer genom samverkan mellan branscher och sektorer, forskningsinstitut, näringsliv, universitet och högskolor, offentlig sektor i övrigt, civilsamhälle och andra aktörer på olika samhällsnivåer". Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet med bland annat uppdrag att fördela resurser för regeringens innovationsinsatser stöder och arbetar med innovation på nationell nivå. [2] Vidare verkar Sveriges nationella innovationsråd för att "utveckla Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft"[3] och består av representanter från riksdag, universitet och näringsliv.

Regeringen gav 2009 i uppdrag till ett urval av universitet att etablera innovationskontor på lärosätet med uppgift att stödja innovation och nyttiggörande.[4] Innovationskontoren har utarbetat strategier för innovationsstöd för enskilda studenter, forskare och för forskargrupper. Konkreta insatser för innovation kan på lärosätena vara stöd i att söka patent, verifiering (VFT) , göra marknadsundersökningar, starta företag eller på annat sätt stödja processen i att kommersialisera en innovation. De större universiteten samarbetar också ofta med andra mindre lärosäten i regionen för att tillsammans utveckla innovationsarbete och samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Ett exempel på ett sådant innovationssamarbete är Innovationskontor Syd som är ett samverkansprojekt mellan högskolorna i södra Sverige.

Innovation - ett rymligt begrepp

Enligt OECD:s manual: Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on Innovation definieras innovation som "a new or improved product or process (or combination thereof) that differs significantly from the unit’s previous products or processes and that has been made available to potential users (product) or brought into use by the unit (process)". OECD:s hållning är att innovation kan och ska mätas [5]. Vidare betonas kunskapens roll som grund för innovation och nyttiggörande och implementeringen av innovationen; det som skiljer innovation från liknande begrepp som till exempel uppfinning är att en innovation måste implementeras, det vill göras tillgänglig för andra. På samma sätt som nytta och värdeskapande betonas allt oftare i innovationsbegreppet talar man också allt mer om innovationens påverkan på samhället, och inkluderar en bredare samhällsnytta i begreppet. En sån breddning av begreppet drivs bland annat av Vinnova och Sveriges lärosäten.


Den här texten är helt eller delvis baserad på material från Innovation: Olika typer av innovation svenskspråkiga Wikipedia

Externa länkar

Innovationskontor finns på följande lärosäten i Sverige

Utöver den innovationsforskning som bedrivs vid de flesta svenska universitet finns ett flertal innovationsforskningscentrum

  • CESIS - Centre of Excellence for Science and Innovation Studies (Kungliga Tekniska högskolan Innovationsforskning med inriktning på ekonomi.
  • CIND - Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics. (Uppsala universitet) Ett forskningsinitiativ med inriktning på ekonomi, kluster och innovationssystem
  • CIRCLE - Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy. (Lunds universitet) Ett interdisciplinärt centrum för innovation och innovationsforskning.

Engelsk översättning

Innovation

Referenser