|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
(Liten rev) |
(Not) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
En väsentligt aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamheten. Det räcker alltså inte med att ha ett enkelriktat engagemang. Intressenterna kan däremot ha helt olika intresseingångar och målsättningar. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika efter sammanhang, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har sedan 1950-talet använts inom främst företagsekonomisk teori. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang. | En väsentligt aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamheten. Det räcker alltså inte med att ha ett enkelriktat engagemang. Intressenterna kan däremot ha helt olika intresseingångar och målsättningar. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika efter sammanhang, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har sedan 1950-talet använts inom främst företagsekonomisk teori. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang. | ||
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter, forskning och eget utredningsarbete”. ( | Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter, forskning och eget utredningsarbete”.<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera eller ta hänsyn till. /<nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> + Förutsättningar för styrning av samverkan. En studie om etableringen av ett samverkansinitiativ mellan kommuner och högskola. Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelag HL och bara en gång i högskoleförordningen (då på detaljnivå i en enskild examensordning). / UHR har en sammanställning på några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper). | Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera eller ta hänsyn till. /<nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> + Förutsättningar för styrning av samverkan. En studie om etableringen av ett samverkansinitiativ mellan kommuner och högskola. Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelag HL och bara en gång i högskoleförordningen (då på detaljnivå i en enskild examensordning). / UHR har en sammanställning på några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper). | ||
Versionen från 27 augusti 2018 kl. 14.24
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen i en viss verksamhet, ofta ekonomiska intressen men inte nödvändigtvis.
Tillämpningar
En väsentligt aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamheten. Det räcker alltså inte med att ha ett enkelriktat engagemang. Intressenterna kan däremot ha helt olika intresseingångar och målsättningar. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika efter sammanhang, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har sedan 1950-talet använts inom främst företagsekonomisk teori. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang.
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter, forskning och eget utredningsarbete”.[1]
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera eller ta hänsyn till. /http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf + Förutsättningar för styrning av samverkan. En studie om etableringen av ett samverkansinitiativ mellan kommuner och högskola. Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelag HL och bara en gång i högskoleförordningen (då på detaljnivå i en enskild examensordning). / UHR har en sammanställning på några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).
Närliggande ord är avnämare (en person eller organisationen som är mer enkelriktad mottagare, exempelvis av ett forskningsresultat) och målgrupp (en definierad grupp som ett anpassat budskap eller satsning riktar sig till).
Engelsk motsvarighet
Den engelska motsvarigheten är stakeholder.