Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner

(Not)
Rad 2: Rad 2:


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Begreppet kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap.<ref>{{Bokref|efternamn=Egidius|förnamn=Henry|titel=Psykologilexikon|url=https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kunskapshantering|hämtdatum=2019-01-30|år=2019|utgivare=Natur & Kultur|sid=}}</ref> Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap.<ref>{{Bokref|efternamn=Egidius|förnamn=Henry|titel=Psykologilexikon|url=https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kunskapshantering|hämtdatum=2019-01-30|år=2019|utgivare=Natur & Kultur|sid=}}</ref> Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  


I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet kunskapsöverföring framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]].  
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet kunskapsöverföring framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]].  
emailconfirmed
1 479

redigeringar