|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. | Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref> | ||
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet kunskapsöverföring framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet kunskapsöverföring framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | ||
Versionen från 30 januari 2019 kl. 13.22
Kunskapsöverföring handlar om att förvalta och förmedla kunskap som en strategisk resurs, både inom en organisation och mellan organisationer.
Tillämpningar
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (knowledge management på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans tacit), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.[1]
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet kunskapsöverföring framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen Forskning för ett bättre liv slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.[2] Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda innovationssystem i samarbete med näringslivet. Den brittiska KTP-modellen är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen kunskapsväxling.
I 2007 års Resursutredning framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades då till 1990-talets tredje uppgift där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.[3] I Styr- och resursutredningens övergripande modellförslag från 2018 betonas istället att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det livslånga lärandet, när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.[4]
Inom EU-kommissionens forskningsprogram Horisont 2020 har man satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus.
Engelsk översättning
knowledge transfer
Referenser
- ↑ Jonsson, Anna, Kunskapsöverföring och knowledge management, Lund 2012, s. 19; 55
- ↑ SOU 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv, s. 140.
- ↑ SOU 2007:81 Resurser för kvalitet, s. 53.
- ↑ Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten U2017:05: Övergripande modellförslag s. 13.