Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Kunskapstillgång: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Kunskapstillgångar''' är benämning på det kunnande som finns i organisationer och lärosäten. Det är den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter och därmed ses som en tillgång. Kategorier av kunskapstillgångar kan bland annat vara bland annat databaser, teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder.
'''Kunskapstillgångar''' är benämning på det kunnande som finns i organisationer och lärosäten. Det är den kunskap, utöver faktiska forskningsresultat, som skapas i verksamheten och forskningsprocessen som kan anses vara värdeskapande för andra parter och därmed ses som en tillgång. Kategorier av kunskapstillgångar kan bland annat vara bland annat databaser, teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder.


Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" istället för kunskapstillgångar.  
Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" istället för kunskapstillgångar.  


== Tillämpning ==
== Tillämpning ==
Kunskapstillgångar är ett högupplöst synsätt på den kunskap och "know-how" som finns på universitet och lärosäten; det omfattar kunskap och resultat utöver forskningsresultat som kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Begreppet kunskapstillgångar utgör så vis en bredare grund både för nyttiggörande och genomslag i samhälle och näringsliv samt för fortsatt forskning och utbildning.  
Kunskapstillgångar omfattar kunskap och utfall utöver de forskningsresultat som kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Begreppets efterled speglar en vidare syn högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster.  Kunskapstillgångar kan också vara ostrukturerade och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.  


Genom att identifiera, kategorisera och beskriva ///forskningsresultat som kunskapstillgångar kan en djupare förståelse för en akademisk forskningsmiljö erhållas. Frågeställningar av intresse, kopplade till identifierade kunskapstillgångar, innefattar vad som utgör de huvudsakliga forskningsutmaningarna och hur kunskapstillgångarna som byggstenar har tillkommit och används för att hantera dessa utmaningar, hur unika och betydelsefulla är kunskapstillgångar ur ett vetenskapligt perspektiv (även för att bedriva forskning, för att få stånd till forskningssamverkan,och möjligheten att erhålla framtida forskningsfinansiering), kopplingen mellan kunskapstillgångar och eventuella immaterialrättsliga tillgångar, möjligheter till att skapa samhällsnytta (även hur viktigt är det att detta sker genom överföring till bestämda avnämare eller genom innefattning i innovationsprocess) och vilken omfattning av vidare utvecklingsarbete som krävs för att kunskapstillgången ska kunna nyttiggöras.  
I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt. Det blir en lins genom vilken universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.  Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.  


Därtill är det en rättslig förutsättning för lärosäten som ska inleda forskningssamverkan som finansieras av EU, att man har förmåga att tydliggöra vad som utgör bakgrundskunskap (så kallad background IP) och projektresultat.
'''Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter'''
 
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal]  </ref>
 
Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. 


== Engelsk översättning ==
== Engelsk översättning ==

Versionen från 3 juli 2018 kl. 15.55

Kunskapstillgångar är benämning på det kunnande som finns i organisationer och lärosäten. Det är den kunskap, utöver faktiska forskningsresultat, som skapas i verksamheten och forskningsprocessen som kan anses vara värdeskapande för andra parter och därmed ses som en tillgång. Kategorier av kunskapstillgångar kan bland annat vara bland annat databaser, teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder.

Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" istället för kunskapstillgångar.

Tillämpning

Kunskapstillgångar omfattar kunskap och utfall utöver de forskningsresultat som kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster.  Kunskapstillgångar kan också vara ostrukturerade och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt. Det blir en lins genom vilken universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.  Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.  

Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter

Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt [1]

Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska Background Intellectual Property, Background IP ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. 

Engelsk översättning

Knowledge assets