Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Kunskapstillgång: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Kunskapstillgångar''' är benämning på det kunnande som finns i organisationer och lärosäten. Det är den kunskap, utöver faktiska forskningsresultat, som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter och därmed ses som en tillgång. Kategorier av kunskapstillgångar kan bland annat vara bland annat databaser, teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder.
'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Det kan till exempel vara teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.


Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" istället för kunskapstillgångar.
==Tillämpning==
 
Kunskapstillgångar omfattar kunskap och kunnande som finns på lärosäten och i forskningsprojekt. Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster. Det kan också vara vara ostrukturerad och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.   
== Tillämpning ==
Kunskapstillgångar omfattar kunskap och utfall utöver de forskningsresultat som kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster. Det kan också vara vara ostrukturerad och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.   


I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.  
I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.  


=== Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter ===
===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter===
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal]  </ref>  
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal]  </ref>  


Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. 
Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. 


== Engelsk översättning ==
==Engelsk översättning==
Intellectual capital, Knowledge assets
Intellectual capital, Knowledge assets
[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
Rad 20: Rad 18:
<references />
<references />


== Externa länkar ==
==Externa länkar==

Versionen från 11 februari 2019 kl. 17.27

Kunskapstillgångar är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Det kan till exempel vara teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

Tillämpning

Kunskapstillgångar omfattar kunskap och kunnande som finns på lärosäten och i forskningsprojekt. Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster. Det kan också vara vara ostrukturerad och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.  

Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter

Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt [1]

Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska Background Intellectual Property, Background IP ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. 

Engelsk översättning

Intellectual capital, Knowledge assets

Externa länkar