emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kvalitet: Skillnad mellan sidversioner
lagt till rubrik
(lagt in ett Merutbegrepp) |
(lagt till rubrik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som används som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar det vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap. | '''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som används som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar det vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap. | ||
== Tillämpningar == | ==Tillämpningar== | ||
Ett ''kvalitetsarbete'' är ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att ''säkra'' att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet. | Ett ''kvalitetsarbete'' är ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att ''säkra'' att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet. | ||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Universitet och högskolor har många olika [[Intressent|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer. | Universitet och högskolor har många olika [[Intressent|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer. | ||
=== Kvalitetsaspekter === | ===Kvalitetsaspekter=== | ||
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet: | Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet: | ||
* Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika'' | *Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika'' | ||
* Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard'' | *Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard'' | ||
* Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans'' NOT | *Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans'' NOT | ||
* Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna'' | *Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna'' | ||
* Quality as ''transformative'' – kvalitet som transformation eller ''förändring'' och ''utveckling''<ref>{{Bokref|efternamn=Harvey, L. & Green, D.|förnamn=|titel=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|år=1993|utgivare=|sid=9-34}}</ref> | *Quality as ''transformative'' – kvalitet som transformation eller ''förändring'' och ''utveckling''<ref>{{Bokref|efternamn=Harvey, L. & Green, D.|förnamn=|titel=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|år=1993|utgivare=|sid=9-34}}</ref> | ||
I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet har också försvunnit och den ekonomisk aspekten omformulerats till ''redovisningsskyldighet'': | I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet har också försvunnit och den ekonomisk aspekten omformulerats till ''redovisningsskyldighet'': | ||
* ''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards. | *''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards. | ||
* ''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies. | *''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies. | ||
* ''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects. | *''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects. | ||
* ''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik="Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature."|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref> | *''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik="Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature."|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref> | ||
Kvalitetsbegreppet har samtidigt undergått en demokratiseringsprocess. Kvalitetsaspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. | Kvalitetsbegreppet har samtidigt undergått en demokratiseringsprocess. Kvalitetsaspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. | ||
=== Kvalitetssäkring === | ===Kvalitetssäkring=== | ||
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssäkringssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. | Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssäkringssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter: | Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter: | ||
* examenstillståndsprövning, | *examenstillståndsprövning, | ||
* granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete, | *granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete, | ||
* utbildningsutvärdering, och | *utbildningsutvärdering, och | ||
* tematiska utvärderingar. | *tematiska utvärderingar. | ||
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). | Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). | ||
== Referenser == | |||
<references /> | |||