|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kvalitet
Kvalitet är en beskaffenhet eller egenskap som används som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.
Tillämpningar
Ett kvalitetsarbete är ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete.[1] Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att säkra att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet.
Värderingen av kvalitet i utbildning och forskning bygger på en värdering av vad som är relevant. Utan en tydlig bild av vad som ska prioriteras i en verksamhet är det svårt att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. När en relevansvärdering väl är gjord blir det lättare att formulera kvalitetsmål och prioritera mellan olika kvalitetsaspekter.
Universitet och högskolor har många olika intressenter och är dessutom sina egna avnämare. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer.
Kvalitetsaspekter
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:
- Quality as exceptional – kvalitet som det enastående och unika
- Quality as perfection (or consistency) – kvalitet som perfektion eller som håller en viss standard
- Quality as fitness for purpose – kvalitet som ändamålsenlighet eller relevans NOT
- Quality as value for money – kvalitet som valuta för pengarna
- Quality as transformative – kvalitet som transformation eller förändring och utveckling.[2]
I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet har också försvunnit och den ekonomisk aspekten omformulerats till redovisningsskyldighet:
- Exceptional: Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
- Purposeful: Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
- Accountable: Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
- Transformative: Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. [3]
Kvalitetsbegreppet har samtidigt undergått en demokratiseringsprocess. Kvalitetsaspekter som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s Agenda 2030 och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har hållbarhet också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssäkringssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen.
För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssäkringssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.[4]
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:
- examenstillståndsprövning,
- granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
- utbildningsutvärdering, och
- tematiska utvärderingar.
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).
Referenser
- ↑ Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15. Svenska akademin. 1938. http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo
- ↑ Harvey, L. & Green, D. (1993). ”"Defining Quality"”. Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1): sid. 9-34.
- ↑ Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L. (2015). ”"Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature."”. Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13.
- ↑ ”Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv. Läst 28 februari 2020.