Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Lärarundantaget: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(22 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.
'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.


== Tillämpningar ==
==Tillämpningar==
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar(LAU:1949:345). Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.  
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}</ref>


Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten. För att läsa mer om immatrialrätt se PVR:s hemsida: [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ Patent och registreringsverket.]
Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.<ref>{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}</ref>  


Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.
Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}</ref>


Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå, särskilt i de fall då forskaren bedriver forskning med akademiska medel hos extern part.
===Varför lärarundantag?===
Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den [[Akademisk frihet|akademiska friheten]] bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref> 
 
Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn|offentliga]], [[Privata sektorn|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.  
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Primära begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]
[[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]


== Motsvarighet i engelskan ==
==Motsvarighet i engelskan==


Intellectual property rights of academic staff
Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption


== Referenser ==
==Referenser==
[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]


[https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]
<references />

Nuvarande version från 11 maj 2020 kl. 13.24

Lärarundantaget innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.

Tillämpningar

I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.[1] Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.[2]

Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.[3]  

Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.[4]

Varför lärarundantag?

Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.[5]

Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.

Motsvarighet i engelskan

Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption

Referenser

  1. Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens uppfinningar Läst 29 september 2018
  2. ”Upphovsrätt”. Sveriges universitetslärare och forskare. https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/. Läst 15 september 2018. 
  3. ”Immateriella rättigheter”. Patent- och registreringsverket. https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/. Läst 10 september 2018. 
  4. ”IP Manual”. SU Innovation. http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf. Läst 3 september 2018. 
  5. Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).