Lärarundantaget: Skillnad mellan sidversioner

Tillagd referens
Ingen redigeringssammanfattning
(Tillagd referens)
Rad 2: Rad 2:


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar LAU:1949:345.<ref>Lagen om </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.  
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>Sveriges universitetslärare och forskare, www.sulf.se/faktabanken/ upphovsrätt</ref>


Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten. För att läsa mer om immatrialrätt se PVR:s hemsida: [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ Patent och registreringsverket.]
Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.<ref>Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]</ref>  


Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>Stockholmsuniversitet innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009</ref>
Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>Stockholmsuniversitet innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009</ref>
Rad 10: Rad 10:
'''Varför lärarundantag?'''
'''Varför lärarundantag?'''


Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.   
Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>SULF:s Skriftserie, Universitetslärarens upphovsrätt</ref>  


Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå, särskilt i de fall då forskaren bedriver forskning med akademiska medel hos extern part.
Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå, särskilt i de fall då forskaren bedriver forskning med akademiska medel hos extern part.
Rad 25: Rad 25:
[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]
[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]


[https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]
<references />
<references />
167

redigeringar