emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Matchning: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar
(lagt till extern länk) |
|||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | ''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | ||
''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen. | ''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen. | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
<references /> | <references /> | ||
== Externa länkar == | ==Externa länkar== | ||
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]] | [[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]] | ||