|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Nyttiggörande: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" /> | Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" /> | ||
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition | Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition | ||
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> | 2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> | ||
I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref> | I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". <ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref> | ||
Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i | Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i | ||
Versionen från 29 mars 2019 kl. 09.26
Nyttiggöra är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att kunskap och forskningsresultat, som skapats genom den forskning och utbildning som bedrivs vid ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär samverkan och interaktion mellan universitet och externa aktörer och avnämare så att forskningsresultat och universitetens spetskompetens når ut till samhället.
Tillämpning
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"[1]. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.[2]
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.[2]
I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". [3]
Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför utbildning som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.[4] Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. [5][6]
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera.
Engelsk översättning
Utilisation
Externa länkar
Regeringens forskningsproposition 2008: Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50
Regeringens forskningsproposition 2016: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”
Referenser
- ↑ ”SFS (1992:1434)”. Högskolelag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 16 augusti 2018.
- ↑ 2,0 2,1 [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ”Regeringens proposition 2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation”]. Regeringen. https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165. Läst 20 mars 2019.
- ↑ ”Regeringen”. Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf. Läst 16 augusti 2018.
- ↑ ”Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged”. OECD. sid. 2007. http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm. Läst 30 okt. 2018.
- ↑ Mowery, D. C. & Sampat, B (2005). [Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf Universities in National Innovation Systems i Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,]. Oxford University Press. Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf
- ↑ ”Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande”. https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf. Läst 30 okt. 2018.