|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Nyttiggörande: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag som | Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organsationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningspropropition (Prop. 2008/09:50) där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna. | ||
I regeringens senaste forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” sätts ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning" (Prop. 2016/17:50). | |||
Hur de primära formerna för nyttiggörande ter sig, skiljer sig mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. | |||
== Engelsk översättning == | == Engelsk översättning == | ||
Versionen från 20 april 2018 kl. 09.32
Nyttiggörande är ett samlat begrepp för de aktiviteter vi genomför för att kunskap och forskningsresultat skapade genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska tillgängliggöras för samhället och därigenom komma samhället till gagn.
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bl.a. kommersialisering, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag men utesluter inte andra former av spridning av forskningsresultat, forskningssamverkan, informationsutbyte eller andra åtgärder som innebär att forskningsresultat i en vid bemärkelse kommer till nytta i samhället.
Tillämpningar
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organsationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningspropropition (Prop. 2008/09:50) där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.
I regeringens senaste forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” sätts ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning" (Prop. 2016/17:50).
Hur de primära formerna för nyttiggörande ter sig, skiljer sig mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten.
Engelsk översättning
Utilisation