Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Omgivande samhälle: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (added Category:Begrepp using HotCat)
 
(54 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Omgivande samhälle är ett begrepp som ofta används när
Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. [[Samverkan]] kan  handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.


== Tillämpningar ==
==Tillämpningar==
Xxxx
"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992: 1434|hämtdatum=18 oktober 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraph 2}}</ref>


== Engelsk översättning ==
I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att [[samverkan]] handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd”  och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-forskningsfragor_GM0394|titel=Vissa forskningsfrågor, proposition 1998/99:94|hämtdatum=7 juni 2019|utgivare=Regeringen, utbildningsdepartementet|sid=34}}</ref>. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.
 
Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: "Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället".<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Proposition 2016/17:50|hämtdatum=23 april 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=20}}</ref> 
 
I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/d0b21e46ae054955a03a7053b9573ba6/16f8c684e8c443619c7be1d3979316bd/pdf/36ABFF8AEE9EF59F577D3A35583A8A679418FE3B/L%c3%a4ros%c3%a4tenas%20samverkan%20med%20det%20omgivande%20samh%c3%a4llet-utg%c3%a5ngspunkter%20och%20principer.%20SUHFs%20expertgrupp%20f%c3%b6r%20samverkan,%20dec%202018.pdf|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.<ref name=":0" /> 
 
==Engelsk motsvarighet==
''Surrounding society'' är ett återkommande begrepp, liksom ''external relations''.
 
==Referenser==


[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Nuvarande version från 2 april 2020 kl. 12.38

Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. Samverkan kan handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.

Tillämpningar

"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.[1]

I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att samverkan handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd” och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”[2]. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.

Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: "Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället".[3]

I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.[4] I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.[4]

Engelsk motsvarighet

Surrounding society är ett återkommande begrepp, liksom external relations.

Referenser