Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som riktar sig till vem som helst som inte är expert/fackman inom just det område som berörs, och informationen är ofta framställd i förenklad form.
'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för gemene man, vilket innebär att rönen inte sällan framställs på ett förenklat sätt. "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas... En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad...Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref>
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet, vilket innebär att rönen inte sällan framställs på ett förenklat sätt. "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref>


Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades det med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref> Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> men denna inställning har numera svängt. Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> (Prissumman är 314 159 kr.)  
Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades det med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref> Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> men denna inställning har numera svängt. Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> (Prissumman är 314 159 kr.)  


Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39%) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20%). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71% av personerna i åldern 56+ jämfört med 44% av personerna i åldern 23-35 år).<ref>{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i  
Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).<ref>{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i  
det akademiska  
det akademiska  
vardagslivet
vardagslivet
335

redigeringar