Samhällspåverkan: Skillnad mellan sidversioner

(åtgärd behövs)
 
(9 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Samhällspåverkan är {{Åtgärd behövs|Text saknas. Utöka eller radera?|datum=2019-11}}
Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med. 
==Tillämpningar==
Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas [[Samverkansuppgiften|samverkansuppgift]]. När samhällspåverkan anges som politiskt mål är det de positiva effekterna på samhället som avses.


== Tillämpningar ==
I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.<ref>{{Bokref|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|serie=Regeringens proposition 2016/17:50|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=20}}</ref> I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.<ref>{{Bokref|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|serie=SOU 2019:6|år=2019|sid=283-284}}</ref> Vetenskapsrådet tar som utgångspunkt att forskningens samhällspåverkan avser de positiva effekterna på samhället, i sin redovisning av regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av svensk forskning från 2018.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.f1bedda162d16aa53a40e7/1555328066754/Redovisning-av-regeringsuppdrag-att-utveckla-uppfoljning-av-svensk-forskning_VR_2018.pdf|titel=Redovisning av regeringsuppdragatt utveckla uppföljning av svensk forskning|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=41}}</ref>
Xxx


== Engelsk översättning ==
Flera begrepp kan användas för att hänvisa till högskolesektorns effekter på samhället; ett annat vanligt begrepp är forskningens [[genomslag]]. Vetenskapsrådet har tidigare föreslagit att "forskningens genomslag" ska användas som begrepp för att "beskriva forskningens effekter utanför akademin"<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25add/1529480530550/Forskningskvalitetsutvaerdering-FOKUS_VR_2014.pdf|titel=Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – Fokus. Redovisning av ett regeringsuppdrag rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=40}}</ref> och har använt genomslag som synonymt med samhällspåverkan<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1555332246536/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin. Översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=15}}</ref>. Mer nyligen har Vetenskapsrådet använt genomslag för att i snävare mening hänvisa till spridningen och upptaget av forskningsresultat i "andra typer av publikationer [...] till exempel policydokument, underlag till lagtexter, riktlinjer etc.".<ref name=":0" />


==Engelsk översättning==
''Impact'' är den vanligaste översättningen
==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />
102

redigeringar