emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samsyn:SKÖN: Skillnad mellan sidversioner
→Kvalitetssystem: lagt till Skön-citat + referens
(→Kvalitetssystem: lagt till Skön-citat + referens) |
|||
| (13 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
==Om Skön-projektet== | ==Om Skön-projektet== | ||
Utgångspunkten för Skön-projektet - ''Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande'' - är att samverkan med externa aktörer kan öka kvalitet och relevans i forskning och utbildning samt bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med projektet är därför att | Utgångspunkten för Skön-projektet - ''Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande'' - är att samverkan med externa aktörer kan öka kvalitet och relevans i forskning och utbildning samt bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med projektet är därför att utifrån ett verksamhetsutvecklande perspektiv, underlätta arbetet med att bygga ett samverkansintegrerat kvalitetssystem för ett lärosätes kompletta uppdrag. | ||
==Generella begrepp== | ==Generella begrepp== | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Av en statsfinansierad verksamhet krävs att den uppfattas som relevant och är av god kvalitet. Offentlig redovisningsskyldighet innebär att statliga verksamheter måste kunna visa upp för allmänheten att man gör sitt bästa för att leva upp till dessa krav. Engelska: ''public accountability'' | Av en statsfinansierad verksamhet krävs att den uppfattas som relevant och är av god kvalitet. Offentlig redovisningsskyldighet innebär att statliga verksamheter måste kunna visa upp för allmänheten att man gör sitt bästa för att leva upp till dessa krav. Engelska: ''public accountability'' | ||
===='''KVALITETSARBETE'''==== | ===='''KVALITETSARBETE och KVALITETSSÄKRING'''==== | ||
''Kvalitetssäkring'' innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar [[Kvalitet|kvaliteten]] på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god [[kvalitet]]. | |||
I normalspråket är ett ''kvalitetsarbete'' ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska Akademiens Ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att ''säkra'' att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet. Begreppet ''kvalitetsarbete'' används därför ofta synonymt med ''kvalitetssäkring''. Båda begreppen syftar på de processer som går ut på att skapa och följa rutiner för att hålla högsta möjliga kvalitet i en verksamhet. Svenska lärosäten har ett krav på sig att arbeta systematiskt och öppet med detta, både med hänsyn till den offentliga redovisningsskyldigheten och för att skapa legitimitet för svensk högre utbildning, nationellt och internationellt: <blockquote>'''Högskolelag (1992:1434)''' | |||
'''4 §''' Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. | |||
De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. | De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. | ||
| Rad 24: | Rad 28: | ||
*tematiska utvärderingar.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html|titel=Så granskas högre utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | *tematiska utvärderingar.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html|titel=Så granskas högre utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | ||
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för lärosätenas arbete med att säkra kvaliteten i det egna arbetet rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015).'' | Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem<ref name=":5">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)|url=https://www.uka.se/download/18.2b5bddd71593fab953bdc5ff/1487841879254/ESG-svensk-oversattning.pdf|år=2015|utgivare=UKÄ|citat=ESG har spelat och kommer att fortsätta att spela en viktig roll i utvecklingen av kvalitetssäkringssystem på nationell nivå och för lärosäten inom det europeiska området för högre utbildning, samt för samarbete över landsgränserna.}}</ref> granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för lärosätenas arbete med att säkra kvaliteten i det egna arbetet rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015).''<ref name=":0" /> | ||
=====Kvalitetsledningssystem===== | =====Kvalitetsledningssystem===== | ||
Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av en verksamhet med avseende på [[kvalitet]]. Ett exempel på ett kvalitetsledningssystem är ISO 9000.<ref>{{Webbref|url=https://www.sis.se/standarder/vad-ar-en-standard/|titel=Vad är en standard?|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=SIS - Svenska institutet för standarder|sid=}}</ref> ISO 9001:2015 är i stora drag kompatibelt med den europeiska standarden ESG 2015, med den skillnaden att ISO-standarden är mer detaljerad och bygger på externa granskningar årligen och inte bara vet femte år.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Jambor, J., Džubaková, M., Habánik, J.|rubrik=Integration of ESG 2015 and ISO 90001:2015 standards in the higher education organisation (case study)|år=2018|tidskrift=Journal of Interdisciplinary Research, December 2018|utgivare=}}</ref> | Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av en verksamhet med avseende på [[kvalitet]]. Ett exempel på ett kvalitetsledningssystem är ISO 9000.<ref>{{Webbref|url=https://www.sis.se/standarder/vad-ar-en-standard/|titel=Vad är en standard?|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=SIS - Svenska institutet för standarder|sid=}}</ref> ISO 9001:2015 är i stora drag kompatibelt med den europeiska standarden ESG 2015, med den skillnaden att ISO-standarden är mer detaljerad och bygger på externa granskningar årligen och inte bara vet femte år.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Jambor, J., Džubaková, M., Habánik, J.|rubrik=Integration of ESG 2015 and ISO 90001:2015 standards in the higher education organisation (case study)|år=2018|tidskrift=Journal of Interdisciplinary Research, December 2018|utgivare=}}</ref> | ||
=====Kvalitetssystem===== | =====Kvalitetssystem===== | ||
Ett ''kvalitetssystem'' utgår alltid från intressenternas behov (interna såväl som interna) och utvärderas utifrån deras uppleva kvalitet. Olika intressenter har olika behov!<ref name=":6">{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/event/save-the-date-k3-programkonferens/|titel=SKÖN-projektets poster från: Nationell dialog om resultaten|hämtdatum=2020-03-12|utgivare=SKÖN-projektet|sid=}}</ref> | |||
Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring. | Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring. | ||
Exempel: | |||
"''Kvalitetssystemet'' är de ramar inom vilket kvalitetsarbetet bedrivs. ''Kvalitetssystemet'' omfattar såväl de dokumenterade förutsättningarna, i form av organisation, ansvarsfördelning och interna styrdokument, som de rutiner och arbetssätt som används för att arbeta med både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Det innefattar även aktiviteter genom vilka organisationen identifierar de mål, processer och resurser som krävs för att uppnå önskat resultat." (UKÄ 2018)<ref name=":2">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Vägledning förgranskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete|url=https://www.uka.se/download/18.44500bd3161940d35451372/1519048605086/vagledning-2018-granskningar-larosatenas-kvalitetssakringsarbete.pdf|år=2018|utgivare=UKÄ}}</ref> | |||
"Påpekanden har gjorts, vid genomförda dialogtillfällen, att det är viktigt att UKÄ:s granskningar tillåter separata ''kvalitetssystem'' för utbildning respektive forskning vid lärosätena." (UKÄ 2018)<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag. Rapport 2018:2|url=https://www.uka.se/download/18.2158bbb51621ecd5a966921/1523438876332/rapport-2018-04-09-kvalitetssakring-forskning-regeringsuppdrag.pdf|år=2018|utgivare=UKÄ}}</ref> | |||
"Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget ''kvalitetssystem'' (policy, program eller motsvarande). Där beskrivs ansvars- och rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen." (SUHF 2019)<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf}}</ref> | |||
"Teman och förutsättningar som ''kvalitetssystemet'' ska täcka | |||
*''Forskningens utveckling och förnyelse''. Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskning-ens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse. | |||
*''God forskningssed''. Lärosätena har ett systematiskt arbete för att främja god forskningssed, förebygga oredlighet i forskning och hantera överträdelser. | |||
*''Samverkan''. Lärosätena har ett systematiskt arbete för och följer upp sina insatser när det gäller att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätena sprids och kommer till nytta. | |||
*''Rekrytering, karriärvägar och karriärstöd''. Lärosätena säkerställer att rättssäkra och transparenta processer för rekrytering och befordran understödjer forskningens utveckling och förnyelse. Medarbetare ges tillgång till kompetensutveckling och karriärstöd. Lika villkor och jämställdhet är självklara och integrerade utgångspunkter. | |||
*''Stödverksamhet och forskningsinfrastruktur''. Lärosätena arbetar för att forskningen har ändamålsenligt stöd samt har processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer. | |||
*''Samband mellan forskning och utbildning''. Lärosätena arbetar för att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning i en ändamålsenlig lärandemiljö." (SUHF 2019)<ref name=":1" /> | |||
"Politiska mål, såsom att främja hållbar utveckling, jämställdhet eller internationalisering, är i hög grad integrerade och prioriterade i lärosätens verksamhet men bör icke desto mindre följas upp i annan ordning, som är skild från själva ''kvalitetssystemet''." (SUHF 2019)<ref name=":1" /> | |||
=====[[Kvalitetssäkringssystem]]===== | =====[[Kvalitetssäkringssystem]]===== | ||
Ett ''kvalitetssäkringssystem'' jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet. Frågan är vem som sätter dessa?<ref name=":6" /> | |||
''Kvalitetssäkringssystem'' används ibland synonymt med begreppet ''kvalitetssystem''. Det har emellertid funnits en tendens att använda det senare om mer aggregerade nivåer, till exempel på nationell systemnivå, och det förra mer specifikt om det lokala, lärosätesegna arbetet för att säkra kvalitet i forskning respektive utbildning. | |||
Exempel: | |||
"Lärosätets ''kvalitetssäkringssystem'' ska organiseras på ett sådant sätt att alla ledningsnivåer kan ta ansvar för kvalitetssäkring av lärosätets utbildningar." (UKÄ 2018)<ref name=":3" /> | |||
“Nederländerna och Tyskland har visserligen också nationella ''kvalitetssystem'' baserade på expertbedömning, men de är inte (ännu) kopplade till resurstilldelning.” (VR 2014)<ref name=":4">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – Fokus|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25add/1529480530550/Forskningskvalitetsutvaerdering-FOKUS_VR_2014.pdf|år=2014|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref> | |||
“I Nederländerna har systemet där lärosätena har ett eget ansvar för att genomföra utvärdering enligt SEP utvecklats som en följd av landets autonomireform, där det fanns en förväntan på motprestation från lärosätena i form av ''kvalitetssäkringssystem'' för både forskning och utbildning.” (VR 2014)<ref name=":4" /> | |||
I Europeiska sammanhang används emellertid ''kvalitetssäkringssystem'' om båda nivåerna: | |||
"ESG har spelat och kommer att fortsätta att spela en viktig roll i utvecklingen av ''kvalitetssäkringssystem'' på nationell nivå och för lärosäten inom det europeiska området för högre utbildning, samt för samarbete över landsgränserna." (ESG 2015)<ref name=":5" /> | |||
"Vid ett lärosäte utgör strategier och processer grunden för ett sammanhållet ''kvalitetssäkringssystem'', som bidrar till kontinuerlig förbättring av verksamheten och till lärosätets förmåga att leva upp till sin ansvarsskyldighet." (ESG 2015)<ref name=":5" /> | |||
Från 2019 märks en tendens att bortse från eventuella distinktioner och enbart tala i termer av ''kvalitetssystem'' och helt '''''avstå''''' från att använda begreppet ''kvalitetssäkringssystem''. | |||
Exempel: | |||
"Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget ''kvalitetssystem'' (policy, program eller motsvarande). Där beskrivs ansvars- och rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen." (SUHF 2019)<ref name=":1" /> | |||
"I vägledningen används fortsättningsvis begreppen ''kvalitetssystem'' och ''kvalitetsarbete'' för att tydliggöra vilka delar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete som avses." (UKÄ 2018)<ref name=":2" /> | |||
=====Självvärdering===== | =====Självvärdering===== | ||
I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning|hämtdatum=|år=2015|utgivare=UKÄ|sid=31|url=https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf}}</ref> Fokus ska vara på resultatet. | I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad ''självvärdering'' där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning|hämtdatum=|år=2015|utgivare=UKÄ|sid=31|url=https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf}}</ref> Fokus ska vara på resultatet. | ||
=====Uppföljning===== | =====Uppföljning===== | ||
Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/|titel=Analyser och statistik om befolkningens utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> | Med ''uppföljning'' avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/|titel=Analyser och statistik om befolkningens utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> | ||
=====Utvärdering===== | =====Utvärdering===== | ||
Utvärdering är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc. En utvärdering handlar alltså om att jämföra utfall och väga samman många olika värderingar. | ''Utvärdering'' är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc. En utvärdering handlar alltså om att jämföra utfall och väga samman många olika värderingar. | ||
=====Värdering===== | =====Värdering===== | ||
Begreppen utvärdering och värdering används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt. | Begreppen ''utvärdering'' och ''värdering'' används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt. | ||
==Begrepp för ett samverkansintegrerat kvalitetssystem (WP4-5)== | ==Begrepp för ett samverkansintegrerat kvalitetssystem (WP4-5)== | ||
| Rad 53: | Rad 98: | ||
[[Kvalitet]] | [[Kvalitet]] | ||
[[Relevans]] | |||
[[Fallstudie]] | [[Fallstudie]] | ||
| Rad 59: | Rad 106: | ||
==Internationell utblick (WP6)== | ==Internationell utblick (WP6)== | ||
*ESG - ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG)<ref name=":0">{{Webbref|url=https://enqa.eu/index.php/home/esg/|titel=Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=ENQA|sid=}}</ref> | |||
*ESG översatt till svenska - ''Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning'' (ESG)<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/download/18.2b5bddd71593fab953bdc5ff/1487841879254/ESG-svensk-oversattning.pdf|titel=Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | |||
*REF - ''Research Excellence Framework,'' Storbritannien<ref>{{Webbref|url=https://re.ukri.org/research/research-excellence-framework-ref/|titel=Research Excellence Framework|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=Research England|sid=}}</ref> | *REF - ''Research Excellence Framework,'' Storbritannien<ref>{{Webbref|url=https://re.ukri.org/research/research-excellence-framework-ref/|titel=Research Excellence Framework|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=Research England|sid=}}</ref> | ||
*EI - ''Engagement and Impact Assessment'', Australien<ref>{{Webbref|url=https://www.arc.gov.au/engagement-and-impact-assessment|titel=Engagement and Impact Assessment|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=Australian Research Council|sid=}}</ref> | *EI - ''Engagement and Impact Assessment'', Australien<ref>{{Webbref|url=https://www.arc.gov.au/engagement-and-impact-assessment|titel=Engagement and Impact Assessment|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=Australian Research Council|sid=}}</ref> | ||
*SEP - ''Standard Evaluation Protocol'', Nederländerna<ref>{{Webbref|url=https://www.vsnu.nl/en_GB/sep-eng.html|titel=Quality Assurance Research: Standard Evaluation Protocol|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=The Association of Universities in the Netherlands|sid=}}</ref> | *SEP - ''Standard Evaluation Protocol'', Nederländerna<ref>{{Webbref|url=https://www.vsnu.nl/en_GB/sep-eng.html|titel=Quality Assurance Research: Standard Evaluation Protocol|hämtdatum=2020-03-03|utgivare=The Association of Universities in the Netherlands|sid=}}</ref> | ||
==Andra relevanta begrepp i Samsynwiki== | ==Andra relevanta begrepp i Samsynwiki== | ||