emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar: strukit
(→Tillämpningar: strukit) |
|||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
När det handlar om att prioritera och värdera effekterna av samverkan finns skäl att skilja mellan snabba och kapitalintensiva samverkansaktiviteter och mer tidskrävande former av värdeskapande.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref> | När det handlar om att prioritera och värdera effekterna av samverkan finns skäl att skilja mellan snabba och kapitalintensiva samverkansaktiviteter och mer tidskrävande former av värdeskapande.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref> | ||
Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt | Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har ur detta perspektiv olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. | ||
Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper: | Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper: | ||