|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan
Samverkan i universitetsvärlden syftar till samarbete kring forskning och utveckling. Universitet och högskolor ska ge spridning för den kunskap och kompetens som samhället har nytta av. Samverkan avser att samarbeta med externa parter, till exempel ett annat universitet, en offentlig eller privat aktör; samarbetet kan vara regionalt, nationellt eller internationellt. Utöver utbildning och forskning utgör samverkan med det omgivande samhället universitetens huvuduppgift, reglerat i högskolelagen.
Tillämpningar
Samverkan är en av de grundläggande uppgifterna för universitet och högskolor. I högskolelagens första kapitel står att "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta."[1]
Samverkan på universitet och högskolor
Samverkan på universitet och högskolor handlar till stor del om innovation. Lärosäten samverkar med näringsliv och region i syfte att stödja innovation och att kommersialisera idéer och forskning. Den här typen av samverkan sker i olika (bolags)former och plattformar och omfattade projekt, till exempel vid lärosätens innovationskontor och holdingbolag. Holdingbolag, av vilka det finns 18 stycken universitets- och högskoleanknutna i Sverige, har bildats på uppdrag av regeringen /[2] i syfte att investera och stödja kommersialisering av idéer och innovationer [3]. Holdingbolagen utgör ett moderbolag som ska förvärva och förvalta, och sälja aktier och andelar i bolag som baseras på forskning och kunskap vid lärosätet i fråga. Holdingbolag, inkubatorer, teknikparker och andra är en del av stöd för kommersialisering i samverkan med aktörer främst från industri och näringsliv.
Samverkan på universiteten sker med också med det omgivande samhället i en mer kunskapsstödjande verksamhet. Det kan till exempel vara att utbildningar på ett lärosäte har verksamhetsförlagda inslag eller att man på forskarutbildningar arbetar med populärvetenskapliga inslag för att nå ut med forskning. Lärosäten samverkar också med det omgivande samhället om utbildningars innehåll och utformning i programråd eller liknande former. En annan typ av samverkan är uppdragsutbildning vilket innebär att lärosäten anordnar utbildning för en extern uppdragsgivare, inom det det område som lärosätet har examenstillstånd för. Ytterligare ett exempel på samverkan är arbetsmarknadsdagar som universitet och högskolor ordnar.
Samverkan på uppdrag av regeringen
Inom ramen för Sveriges nationella innovationsråd har fem samverkansprogram tagit fram. Programmen ska stödja och bygga vidare på forskning och innovation som görs i olika samverkansprojekt i Sverige. Innovationsrådet samverkar med universitet och högskolor, näringsliv och offentlig sektor[4] .Hur ett effektivt samverkansarbete ser ut med avseende på hur forskning kommer ur universiteten och forskning som förväntas anpassas efter externa aktörer är en pågående diskussion.
I forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft identifieras viktiga samhällsproblem och hur forskning och samverkan bör inriktas på att åstadkomma en förändring av dessa. Denna tydligare riktning mot forskningens samhällsnytta, och krav på samverkan, har fått större acceptans under de senare åren (källa lund, m.fl). Dock är synen inte enhetlig på hur bedömning och resursfördelning ska gå till[5][6]. Diskussionen rör forskningens mål och mening och hur finansiella styrmekanismer står i relation till forskares professionalism och självständighet.
Det utåtriktade arbetet och de många och många gånger stora och framgångsrika innovationer och företagsbildningar som lyfts fram på universitetens samverkanssidor kan ibland upplevas överskugga det reciproka i begreppet "samverkan". Det finns dock uttalade mål och strategier om hur samverkan också ska gynna lärosätet ifråga, och på vilka sätt samverkan också stärker universitetets forskning och utbildning. Uppsala universitet ger uttryck för det på följande vis: "Samverkan med privat, offentlig och ideell sektor ska engagera alla delar av universitetet och bidra både till samhällets utveckling och till universitetets vitalitet"[7].
Exempel på samverkansprojekt
Accelerator, Stockholms universitet
Medicon Village, Lunds Universitet
CISA Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård, Linnéuniversitetet
Motsvarighet i engelskan
Collaboration
Referenser
- ↑ Högskolelagen Kap 1
- ↑ https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=10770&typ=artikel
- ↑ Uppsala universitet (2018) Samverkan med näringsliv och samhälle UU INNOVATION http://www.uu.se/samverkan/naringsliv/
- ↑ Regeringskansliet (2018) Nationella innovationsrådet https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationella-innovationsradet/
- ↑ ”Vetenskapsrådet, tidningen Curie”. Hur sätter man en siffra på Samverkan?. https://www.tidningencurie.se/nyheter/2017/02/14/hur-satter-man-en-siffra-pa-samverkan/. Läst 1 okt. 2018.
- ↑ ”SvD”. Regeringens nya forskningsproposition får underkänt av forskare. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-nya-forskningsproposition-far-underkant-av-forskare. Läst 1 okt. 2018.
- ↑ Uppsala universitet (2014) Mål och strategier för Uppsala universitet. http://regler.uu.se/digitalAssets/14/c_14263-l_3-k_mal-och-strategier-for-uppsala-universitet.pdf