Samverkanslektor: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 5: Rad 5:


== Tillämpning ==
== Tillämpning ==
Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är SLU som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som ”samverkanslektor”. Genom att inrätta anställningsformen samverkanslektorat(SVL) ville lärosätet utveckla samverkan och stärka kontinuitet och långsiktighet i samverkansarbetet med ambitionen att satsningen både ska vara till gagn för kunskapsutvecklingen inom lärosätet som samhället i stort.   
Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är SLU som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som ”samverkanslektor”. Genom att inrätta anställningsformen samverkanslektorat(SVL) ville lärosätet utveckla samverkan och stärka kontinuitet och långsiktighet i samverkansarbetet med ambitionen att satsningen både ska vara till gagn för såväl kunskapsutvecklingen inom lärosätet som samhället i stort.   


Ytterligare  syfte med rollen är att bidra till en förbättrad forskningsfinansiering och att via kollegor, bredda de interna kanalerna, för att därigenom öka kunskapen och tillgängligheten av samverkan. I de fall då anställningsformen SVL används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare.  
Ytterligare  syfte med rollen är att bidra till en förbättrad forskningsfinansiering och att via kollegor, bredda de interna kanalerna, för att därigenom öka kunskapen och tillgängligheten av samverkan. I de fall då anställningsformen SVL används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare. Samverkanslektoraten kan utformas på olika sätt inom olika lärosäten. Anställningsformen består dock avföljande delar: egen forskning, samverkan och undervisning. Hur stor del av tjänst som ska bestå av undervisning varierar men vanligt är mellan 20 – 50 procent. Utöver detta är det vanligt att följande krav ställs på den som tar anställning som samverkanslektor: personen ska uppvisa särskild skicklighet i forskning och pedagogik, ha goda kontakter inom sektorn samt ha uppvisad skicklighet i samverkan.  


Samverkanslektoraten kan utformas på olika sätt inom olika lärosäten. Anställningsformen består dock avföljande delar: egen forskning, samverkan och undervisning. Hur stor del av tjänst som ska bestå av undervisning varierar men vanligt är mellan 20 – 50 procent.  Utöver detta är det vanligt att följande krav ställs på en samverkanslektorn: personen ska uppvisa särskild skicklighet i forskning och pedagogik, ha goda kontakter inom sektorn samt ha uppvisad skicklighet i samverkan.
Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning. För att stärka kopplingen mot näringslivet har Örebro universitet följt SLU:s exempel och instiftad ett antal samverkanslektorat inom teknikområdet.      
 
Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning. För att stärka kopplingen mot näringslivet har Örebro universitet följt SLU:s exempel och instiftad ett antal samverkanslektorat inom teknikområdet. För att läsa mer om Örebro universitets satsning på samverkanslektorat se artikeln:     
 
Genom att inrätta anställningsformen samverkanslektorat(SVL) vid SLU Detta Som ett försök att stärka kontinuitet och långsiktighet i samverkansarbetet genom inrättande av .  vid  bör ha ansvar för att säkerställa en sådan kontinuitet genom att bredda de interna kanalerna via kollegor inom den egna organisationen vilket också kräver att hela organisationen är öppen för att bidra till detta. I de fall då anställningsformen SVL används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare. Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning på några få svenska lärosäten. Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är SLU som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som ”samverkanslektor”. Detta ledde till att anställningsprofil för samverkanslektorer samt bedömningskriterier vid rekrytering utarbetades och 2017 hade nitton samverkanslektorat inrättats. För att stärka kopplingen mot näringslivet har  också Örebro universitet följt detta exempel och instiftad ett antal samverkanslektorat inom teknikområdet. För att läsa mer om Örebro universitets satsning på samverkanslektorat se arikteln:


== Motsvarighet i engelskan ==
== Motsvarighet i engelskan ==


== Referenser ==
== Referenser ==
167

redigeringar