|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansmönster: Skillnad mellan sidversioner
(→Tillämpning: red) |
(byggt ut och omdisponerat) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Samverkansmönster''' är ett begrepp | '''Samverkansmönster''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' | I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' <sup> </sup>görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag: | ||
*Samverkan vid tekniköverföring | * Samverkan vid tekniköverföring | ||
*Forskningssamverkan | * Forskningssamverkan | ||
*Utbildningssamverkan | * Utbildningssamverkan | ||
*Övrig utåtriktad samverkan | * Övrig utåtriktad samverkan | ||
Effekten av samverkan undersöks i rapporten enligt dessa kategorier och delas upp i ett antal typeffekter: | |||
* Lärandeefkter | |||
* Resurseffekter | |||
* Vägledningseffekter | |||
* Nätverkseffekter | |||
Uppdelningen har varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående samverkansmönster i termer av ''samverkansformer.'' Begreppet samverkansmönster används nu vid beskrivningen av hur olika vetenskapsområden samverkar.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Beskrivningen av dessa samverkansmönster ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två former av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation. Medan den förra formen av nyttiggörande är snabb och kapitalkrävande, går den senare långsammare och är inte lika resurskrävande. | |||
<br /> | |||
==Engelsk benämning== | ==Engelsk benämning== | ||
''Patterns of collaboration'' /?/ | ''Patterns of collaboration'' /?/ | ||
Versionen från 6 februari 2019 kl. 15.24
Samverkansmönster är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan.
Tillämpning
I Vinnovarapporten Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag:
- Samverkan vid tekniköverföring
- Forskningssamverkan
- Utbildningssamverkan
- Övrig utåtriktad samverkan
Effekten av samverkan undersöks i rapporten enligt dessa kategorier och delas upp i ett antal typeffekter:
- Lärandeefkter
- Resurseffekter
- Vägledningseffekter
- Nätverkseffekter
Uppdelningen har varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.[1] I boken Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap (2018) talas det istället om ovanstående samverkansmönster i termer av samverkansformer. Begreppet samverkansmönster används nu vid beskrivningen av hur olika vetenskapsområden samverkar.[2] Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Beskrivningen av dessa samverkansmönster ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två former av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation. Medan den förra formen av nyttiggörande är snabb och kapitalkrävande, går den senare långsammare och är inte lika resurskrävande.
Engelsk benämning
Patterns of collaboration /?/