Samverkansskicklighet

Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. Samverkansskicklighet är en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.

Tillämpning

Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen : ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" .

I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.

Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

I projektet KLOSS, (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå). I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.

Till viss del måste samverkansskicklighet vara ett begrepp som varje enskilt lärosäte definierar utifrån grundläggande ställningstaganden och grundsyn på samverkan. Definitionen, som bör förankras i lärosätets styrdokumentation bör innehålla prestation och förmåga på individnivå samt sättas i relation till organisationen. Vad som är relevanta kategorier för bedömning av samverkansskicklighet varierar mellan lärosäten beroende på lärosätets verksamhet och styrkeområden. Till exempel är yrkesskicklighet en etablerad merit inom vissa områden medan det inom andra områden inte är relevant.

Följande är exempel på samverkansskicklighet, och kan vara vara samverkan mellan lärosäten, med myndigheter, näringsliv, industri, samhälle, med organisationer på nationell och internationell nivå med mera.

Tabell 1: Exempel på meriterande aktiviteter som som kan visa på samverkan av olika slag, och därmed ligga till grund för bedömning av samverkansskicklighet. Exemplen bygger helt och hållet på den inventering som genomfördes i KLOSS-projektet (se ovan) och som återges i projektets slutdokumentation "Samverkansskicklighet"

Kategori av samverkan	exempel på aktivitet
Uppdragsforskning och FoU-arbete	nationella och internationella samarbetsprojekt, utveckling och genomförande av uppdragsutbildning, vetenskaplig expert vid utredningar och samarbetsprojekt, utvärdering av projekt.
Förmedling av forskningsinformation:	populärvetenskapliga föredrag, folkbildning, ordförandeskap, deltagande i samhällsdebatt via massmedia, gästföreläsare eller inledningstalare i kurser eller utbildning, arrangemang av föreläsningsserier.
Populärvetenskaplig produktion	samförfattande av publikationer med icke högskoleanställda , pedagogiskt undervisningsmaterial, redaktörskap, författande av populärvetenskapliga artiklar och bokkapitel, patent och copyright.
Råd, nämnder och nätverk	ledamot av forskningsråd, program, kommittéer eller rådgivningsgrupper, statliga forskningsråd eller andra ansögsgivande styrelser eller kommittéer, sakkunnigsuppdrag.
Ledarskapserfarenhet	projektledning, pedagogiskt ledarskap eller utvecklingsarbete, ledningsuppdrag i nätverk, föreningar och organisationer inom ämnesområdet, förtroendeposter, styrelseuppdrag, handledarfunktion i specialistutbildning med mera.
Yrkesskicklighet	specialistkompetens, erfarenhet i praktiskt utförande av det yrke om högskolans utbildning avser leda till, anställning i yrket konsultverksamhet, genomgången klinisk utbildning med mera.
Externa medel	erhållna externa medel, forskningsrådsmedel, EU-medel, medel från näringsliv och myndigheter.
Interaktiv forskning	t.ex. medborgarforskning där medborgare t.ex. hjälper forskare med olika slags kartläggning.

Komplex bedömning

I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Samverkan kan se ut på många olika sätt varför bedömningen, som ligger till grund för storlek på basanslag, ///(källa) riskeras att få en icke enhetlig tillämpning på olika lärosäten. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar hördes från flera olika häll när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om vilka samverkansaspekter som mäts ( till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning .

Engelsk översättning

Collaborative skills