Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

m
syntax
Ingen redigeringssammanfattning
m (syntax)
 
(32 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Samverkansskicklighet berör medarbetarens handlande kring samverkan och avser:
Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan


''Medarbetarens förmåga att skapa och driva en interaktiv process för ömsesidigt kunskapsutbyte och gemensamt lärande med aktörer utanför akademin, som stärker förutsättningar för utveckling av relevans och kvalitet i utbildning, forskning och nyttiggörande samtidigt som den berikar det omgivande samhället.''
==Tillämpning==
Samverkansskicklighet används som en meritgrund på vissa lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].


== Tillämpning ==
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
Samverkan är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organsationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".


I regeringens senaste forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” sätts ett än tydligare fokus på samverkan där det uttrycks t.ex. . att ”Ett centralt ansvar för universiteten och högskolorna är hur meriteringssystem och meritvärdering ska utformas och tillämpas”…, samt att regeringen därför avser ”att utforma ekonomiska incitament även för samverkan”. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätenas framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt lyfts fram mer och mer i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärerna.
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"  <ref name=":0" />.


I det lärosätesöverskridande projektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) konstateras det att: ''”Det finns ett rådande behov av mer strukturerad kunskap om samverkan, dess meritvärde för individen samt dess strategiska betydelse för lärosätens ledning”''. Vidare ''”Att kontinuerligt utveckla den enskildes förutsättningar att odla värdefulla kontakter med externa intressenter, blir därför en central uppgift för lärosäten med strategisk samverkan som ambition” ''samt''”…att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet”''. Slutligen ''”Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet, bör detta synas i styrdokument som rör anställning- och befordransfrågor”'' (alla fyra citaten från delprojektets slutrapport i KLOSS, ”Belöningssystem på individnivå och meritvärde för samverkan”, 2015).
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.


För bedömning av samverkansskicklighet bör medarbetare därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med t ex dokumentation och/eller personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse, vilket t. ex. speglas av resonemangen i boken ”Samverkansskicklighet” (Bjursell m fl 2016). I boken konstateras bl. a.:
==Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning==
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan<ref name=":1" />. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning<ref>{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades<ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.
==Engelsk översättning==
Collaborative skills


-       ''Olika typer av samverkansaktiviteter ger upphov till ett nätverk av sammankopplade effekter och de är svåra att urskilja från varandra.''
==Källförteckning==
 
[[Kategori:Begrepp]]
-       ''Det tar lång tid att bygga samverkansrelationer och lång tid innan effekter utkristalliseras.''
<references />
 
-       ''Värderingen av samverkan beror på den bedömande aktörens perspektiv och intressen och detta kan skilja sig åt mellan olika samverkanspartner i samma projekt.'' 
 
== Engelsk översättning ==
Collaborative skills
[[Kategori:Påbörjad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
102

redigeringar