Samverkansuppgiften: Skillnad mellan sidversioner

→‎Tillämpningar: förtydligat
(→‎Tillämpningar: förtydligat)
(→‎Tillämpningar: förtydligat)
Rad 26: Rad 26:
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>


Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs samtidigt som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."  
Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."  


Med samverkansuppgiften avses alltså å ena sidan den specifika uppgiften att ta in och beakta externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva samhällspåverkan.
Med samverkansuppgiften avses alltså å ena sidan den specifika uppgiften att ta in och beakta externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva samhällspåverkan.
emailconfirmed
1 479

redigeringar