Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Tredje uppgiften: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Tillägg referens.)
 
(29 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].
 
==Tillämpningar==
Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<ref>{{Bokref|efternamn=Runefelt|förnamn=Leif|medförfattare=Petra Ragnerstam|titel=Humaniora i samhället - om behovet av ett breddat samverksansbegrepp|år=2019|utgivare=Humtank}}</ref> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}</ref>
==Historik==
I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".
 
I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner  och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen  till  att  låsa  in  sig  i  ett  elfenbenstorn är  att hänge  sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga  att applicera sina resultat på och  i verkligheten, nå ut med forskningen  till andra individer än enbart kollegerna  i korridoren. Enligt  principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för  att den inte lönar  sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och  nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag,  till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen  att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement  till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}</ref></blockquote><br />
==Engelsk motsvarighet==
Third stream activities<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815|titel=Toward a third mission for universities|hämtdatum=2019-12-02|förnamn=Philippe|efternamn=Laredo|utgivare=UNESCO Digital Library|sid=}}</ref><br />
 
==Referenser==
<references />

Nuvarande version från 20 april 2022 kl. 13.39

Tredje uppgiften är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns samverkan eller nyttiggörande.

Tillämpningar

Den lagstadgade samverkansuppgiften för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin[1] - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.[2][3]

Historik

I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."[4] Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",[5] "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",[6] "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",[7] "högskolans samverkan med samhället".[8] Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt:

Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den ''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit'', alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.[9]


Engelsk motsvarighet

Third stream activities[10] (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.[11]); third mission[12]

Referenser

  1. Runefelt, Leif; Petra Ragnerstam (2019). Humaniora i samhället - om behovet av ett breddat samverksansbegrepp. Humtank 
  2. ”Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan”. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/. Läst 1 april 2019. 
  3. ”Tredje uppgiften viktigare än någonsin”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin. Läst 1 april 2019. 
  4. ”Högskolelag 1977:218”. Sveriges riksdag. sid. 6§. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218. Läst 28 maj 2019. 
  5. Björnsson, Anders (1997). ”Tredje uppgiften i farozonen”. Svenska dagbladet (30 oktober): sid. 14. 
  6. Gunnarsson, Björn (1998). ”De maktlösa tar MAKTEN över trenderna”. Göteborgsposten (1 mars 1998): sid. 54. 
  7. Erkman, Anders (1997). ”Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"”. Nerikes Allehanda (26 september): sid. 17. 
  8. Sörlin, Sverker (1998). ”Framtidens välstånd avgörs på regional nivå”. Svenska Dagbladet (2 september): sid. 12. 
  9. Harrison, Dick (10 maj 1999). ”Farsoterna i historien trängs ofta bort”. Svenska Dagbladet (Svenska Dagbladet): sid. 14. 
  10. ”Measuring Third Stream Activities”. Science and Policy Research, University of Essex. sid. iii. https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities. Läst 1 april 2019. 
  11. Fuller, Benyon och Pickernell (2017). ”Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university”. Studies in Higher Education (Routledge) 44 (1): sid. 86-110. doi:10.1080/03075079.2017.1339029. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029. 
  12. Laredo, Philippe. ”Toward a third mission for universities”. UNESCO Digital Library. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815. Läst 2 december 2019.