Värdeskapande: Skillnad mellan sidversioner
Peno7460 (diskussion | bidrag) (Tillämpning och källor) |
|||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Värdeskapande''' är ett begrepp som i högskolesammanhang används synonymt med [[nyttiggörande]]. | '''Värdeskapande''' är ett begrepp som i högskolesammanhang ofta används synonymt med [[nyttiggörande]]. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Begreppet värdeskapande kan användas för att särskilja nyttiggörande med kommersiell potential från nyttiggörande i bredare bemärkelse.<ref>{{Webbref|url=https://www.gu.se/forskning/vardeskapande-och-nyttiggorande-av-forskning|titel=Värdeskapande och nyttiggörande av forskning {{!}} Göteborgs universitet|hämtdatum=2020-12-10|utgivare=|sid=}}</ref> Det kan exempelvis handla om immateriella tillgångar, ekonomiskt värdeskapande eller jobbskapande.<ref>{{Bokref|efternamn=Lindholm Dahlstrand, Nilsson och Politis|förnamn=|titel=Entreprenöriellt experimenterande och samverkan i innovationssystem - SMF-Effektanalys 2016-2018|år=2019|utgivare=VINNOVA|isbn=978-91-87537-82-0}}</ref> | |||
<br /> | <br /> | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== |
Nuvarande version från 10 december 2020 kl. 17.57
Värdeskapande är ett begrepp som i högskolesammanhang ofta används synonymt med nyttiggörande.
Tillämpningar
Begreppet värdeskapande kan användas för att särskilja nyttiggörande med kommersiell potential från nyttiggörande i bredare bemärkelse.[1] Det kan exempelvis handla om immateriella tillgångar, ekonomiskt värdeskapande eller jobbskapande.[2]
Engelsk motsvarighet
Valorisation
Referenser
- ↑ ”Värdeskapande och nyttiggörande av forskning | Göteborgs universitet”. https://www.gu.se/forskning/vardeskapande-och-nyttiggorande-av-forskning. Läst 10 december 2020.
- ↑ Lindholm Dahlstrand, Nilsson och Politis (2019). Entreprenöriellt experimenterande och samverkan i innovationssystem - SMF-Effektanalys 2016-2018. VINNOVA. ISBN 978-91-87537-82-0