|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Deltagarbaserad forskning
Deltagarbaserad forskning är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen. [1]
Tillämpning
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten[2]. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som följeforskning och lärande eller löpande utvärdering som även kan ha som syfte att stärka en extern parts mottagarkompetens. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i samverkan mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.[3][4][5][6]
Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.
Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. Aktionsforskning, interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning[7]. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet[8]. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”aktionsforskning”.[9][10]
Förutsättningar, kritik och etiska dilemman
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.
Deltagarbaserad forskning vilja att verka nära forskningens målgrupp i projekt som inte sällan präglas av en förändringsambition, ställer forskaren infor en rad etiska dilemman så som närhet och distans och risken att "go native" och därmed förlora sin kritiska distans och oberoend. När forskningen sker i samverkan med grupper som lever i utsatthet uppstår även frågan om deras förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar och forskningens intresse att snarare utveckla kunskap och främja sin forskning. Deltagarbaserad forskning ger förespeglingen att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.[3]
Engelsk översättning
Participatory Research
Referenser
- ↑ [http://participatesdgs.org/methods/ ”Participatory Research Methods What is participatory research?”]. Participate. sid. Participatory research. http://participatesdgs.org/methods/. Läst 20 december 2024.
- ↑ Ibid
- ↑ 3,0 3,1 www.ethicsguidebook.ac.uk, ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”
- ↑ Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". Forum: Qualitative Social Research, Vol 13, No 1.
- ↑ www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"
- ↑ Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners 22: 17 – 22.
- ↑ [1]
- ↑ Ibid.
- ↑ Sandwell K. (ed) (2017) A Toolkit for Participatory Action Research
- ↑ s4s.wikidot.com/, ”Tools for participatory research"