|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Immateriella rättigheter: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Diskussionen om immateriella rättigheter inom forskningsvärlden rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen], vilken gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>. | Diskussionen om immateriella rättigheter inom forskningsvärlden rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen], vilken gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>. | ||
Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur immateriella tillgångar kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande av immateriella ''tillgångar. <u>OM Kunskapsbaserad ekonomi och förändringar i innovationsprocessen</u>'' | |||
Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering. | |||
//// lärosäten regleras ut nationella, europeiska och internationella föreskrifter och regleringar. | //// lärosäten regleras ut nationella, europeiska och internationella föreskrifter och regleringar. | ||
Versionen från 14 augusti 2018 kl. 14.00
Med immateriella rättigheter avses immaterialrättsligt skydd, vilket innebär rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Immateriella rättigheter rör immateriella tillgångar såsom uppfinningar, modeller, uträkningar, information, metoder, patent, data med mera.
Tillämpning
Diskussionen om immateriella rättigheter inom forskningsvärlden rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i högskolelagen, vilken gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap[1].
Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur immateriella tillgångar kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin[2]. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande av immateriella tillgångar. OM Kunskapsbaserad ekonomi och förändringar i innovationsprocessen
//// lärosäten regleras ut nationella, europeiska och internationella föreskrifter och regleringar.
Engelsk översättning
Intellectual property rights
- ↑ SFS (1992:1434) Högskolelagen Kap.1, § 6. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
- ↑ The Economist (2007) The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge. Economist Intelligence Unit