Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

Samverkansskicklighet (visa wikitext)

Versionen från 5 september 2018 kl. 17.06

Ingen förändring i storlek , 5 september 2018

ingen redigeringssammanfattning

Fia Börjeson (Chalmers)

emailconfirmed, Administratörer

439

redigeringar

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.
-Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör Samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet.  Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
+Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet.  Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
 I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan - projektrapport delprojekt 1B inom KLOSS''. Tillgänglig:https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601802!/KLOSS_delprojektrapport_1B.pdf</ref>.  I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.