Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Outreach: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 6: Rad 6:
Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där akademi, offentliga aktörer och näringsliv kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där akademi, offentliga aktörer och näringsliv kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>


Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt  tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det uteslutande de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/]
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt  tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det uteslutande de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref>


På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]], då forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.<ref>{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in
På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.<ref>{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in
Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref>  
Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref>  


Versionen från 26 februari 2019 kl. 11.53

Outreach innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning.

Tillämpningar

Outreach är besläktat med forskningskommunikation, och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet".[1] Outreach har en betoning på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,[2][3] snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek.

Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,[4][5] eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.[6] Det kan också handla om att skapa arenor där akademi, offentliga aktörer och näringsliv kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.[7] Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,[8] eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.[9]

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [1] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det uteslutande de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.[10][11][12] Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med skolsamverkan.[13]

På senare år har även outreach kommit att omfatta samverkan där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.[14]

Engelsk motsvarighet

En svensk motsvarighet till "outreach" är "uppsökande verksamhet", och i vissa fall även "samverkan".

Referenser

  1. ↑ ”Högskolelag 1992:1434”. Utbildningsdepartementet. sid. Kapitel 1, paragraf 2. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 21 september 2018. 
  2. ↑ ”Äldre outreach för våra forskare”. Lunds universitet. https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare. Läst 21 september 2018. 
  3. ↑ ”Utåtriktat arbete”. Luleå tekniska universitet. https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach. Läst 21 september 2018. 
  4. ↑ ”Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever”. http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/. Läst 4 maj 2018. 
  5. ↑ ”Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt”. Linnéuniversitetet. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/. Läst 21 september 2018. 
  6. ↑ ”Om Scifest”. Uppsala universitet. http://www.scifest.uu.se/om-scifest/. Läst 21 september 2018. 
  7. ↑ ”Detta är K2”. K2. http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2. Läst 21 september 2018. 
  8. ↑ ”K2 - Outreach”. http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer. Läst 8 maj 2018. 
  9. ↑ ”SciLifeLab Outreach day”. http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/. Läst 8 maj 2018. 
  10. ↑ ”Studentambassadörer - Jönköping University”. https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html. Läst 9 juni 2024. 
  11. ↑ ”Studentambassadör”. http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html. Läst 9 juni 2024. 
  12. ↑ ”Studentambassadörer”. https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/. Läst 9 juni 2024. 
  13. ↑ ”Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt”. Linnéuniversitetet. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/. Läst 26 februari 2019. 
  14. ↑ [http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M ”Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in Hand”]. International Astronomical Union. http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M. Läst 19 september 2018. 
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&oldid=3797”