|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Programråd: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter. | Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter. | ||
Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår. | Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår. | ||
Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd på olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref> medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen. | Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd på olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref> medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen. | ||
De organ som har extern organisation är inom utbildningssamverkan ett exempel på hur lärosäten samverkar med näringsliv/bransch. | |||
==Motsvarighet i engelskan== | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
Versionen från 26 februari 2019 kl. 15.40
Definition
Ett programråd är ett rådgivande organ som är knutet till respektive utbildningsprogram. På vissa lärosäten kallas programrådet för utbildningsråd och vissa använder begreppet branschråd[1]
Tillämpning
I de flesta programråd sitter ansvarig person för programmet samt några representanter från lärarkåren. Där finns också utsedda studentrepresentanter vilket gör att programråden är ett av de forum där studenterna själva har inflytande över sin utbildning. Något som regleras av Högskolelagen (§ 4a) I programråden finns även extern representation från branschen inom det område som är relevanta för utbildningen.
Programrådets uppgift är att utveckla och följa upp utbildningen som sker inom programmet, och föreslå förändringar av innehållet när det behövs. De kan rekommendera hur utbildningsprogrammet bör utvecklas samt föreslå förändringar av innehåll i utbildningsprogrammet.
Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter.
Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår.
Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd på olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter[2] medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan[3]. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen.
De organ som har extern organisation är inom utbildningssamverkan ett exempel på hur lärosäten samverkar med näringsliv/bransch.
Motsvarighet i engelskan
Programme council
Referenser
Sveriges Riksdag, Högskolelagen (1992:1434)
Göteborgs Universitet, Regler för programråd vid Utbildningsvetenskapliga Fakulteten
Linnéuniversitetet, Funktionsbeskrivning för programråd
Chalmers studentportalen, Programråd
Malmö Universitet
- ↑ ”Branschråd”. https://www.mdh.se/hvv/akademin/branschrad-1.11701. Läst 31 oktober 2018.
- ↑ ”Utbildningsråd”. https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html. Läst 21 november 2024.
- ↑ ”Utbildningsråd”. https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/. Läst 21 november 2024.