|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]] | [[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]] | ||
Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början av 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället. | Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början av 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans [[Samverkansuppgiften|lagstadgade uppdrag]] att interagera med samhället. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nyavagar.se/om-projektet/|titel=Nya Vägar|hämtdatum=2019-03-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref> | Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nyavagar.se/om-projektet/|titel=Nya Vägar|hämtdatum=2019-03-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref> | ||
Versionen från 27 mars 2019 kl. 13.35
Med samverkan avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början av 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället.
Tillämpningar
Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.[1][2][3]
För att tydliggöra vad samverkansuppgiften kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i:
- samverkan för demokratiutveckling
- samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
- samverkan för bättre utbildning.[4]
I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika samverkansformer[5][6]:
- Forskningssamverkan
- Utbildningssamverkan
- Tekniköverföring
- Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet
Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om personrörlighet, delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, praktikplatser och uppdragsutbildning. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida innovationer och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av konsultverksamhet, arenautveckling och partnerskap samt popularisering av forskning.
Engelsk motsvarighet
Collaboration; cooperation.
Referenser
- ↑ [Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]. Prop. 2016/17:50. 2016. Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Läst 25 november 2016
- ↑ Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen. sid. 283
- ↑ ”Nya Vägar”. Högskolan i Väst. https://nyavagar.se/om-projektet/. Läst 26 mars 2019.
- ↑ Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004
- ↑ Perez Vico, Eugenia (2018). ”"En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter”. i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34
- ↑ Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova analys VA 2014:09
Externa länkar
Vinnova: Program för att stödja universitet och högskolors samverkan