emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(påbörjat tillägg om KMP GU) |
(→Tillämpning: Formulering i stycket om KMP) |
||
Rad 9: | Rad 9: | ||
I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". <ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref> | I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". <ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref> | ||
=== Att nyttiggöra är att överföra kunskap === | |||
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> . KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk. <ref name=":2" /> | |||
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (Knowledge Management Plattform) vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för | |||
Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i | Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i | ||
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref> | Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref> | ||
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera. | Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera. |