Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.

I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan<ref name=":1" />. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning<ref>{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades<ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.

Collaborative skills

[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]

[[Kategori:Begrepp]]

[[Kategori:Centrala begrepp]]

<references />