|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner
(ersatt begrepp) |
(→Tillämpningar: förtydligat övergripande def, fler referenser) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kunskapsöverföring''' handlar om att förvalta och förmedla kunskap som en strategisk resurs, både inom en organisation och mellan organisationer. Inom akademin används begreppet | '''Kunskapsöverföring''' handlar om att förvalta och förmedla kunskap som en strategisk resurs, både inom en organisation och mellan organisationer. Inom akademin används begreppet både när man talar om de processer som leder till kommersialisering av forskningsresultat och om den återkoppling till akademin som sker vid mer dubbelriktade samverkansaktiviteter. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref> | Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref> | ||
I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer | I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska modell som går under namnet [[Knowledge Transfer Partnership]] (KTP) är inriktad på denna speciella form av kunskapsöverföring, eller [[kunskapsväxling]], och Vinnova fick 2013 i särskilt uppdrag att bistå regeringskansliet i den europeiska forskningsområdeskommitténs arbetsgrupp om kunskapsöverföring (ERAC Working Group on Knowledge Transfer).<ref>{{Bokref|efternamn=Regeringsbeslut|förnamn=|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv|år=2013|utgivare=Näringsdepartementet}}</ref> | ||
I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades då till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredningens'' övergripande modellförslag från 2018 betonas istället att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref> | I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades då till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredningens'' övergripande modellförslag från 2018 betonas istället att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref> | ||
Versionen från 18 november 2019 kl. 10.58
Kunskapsöverföring handlar om att förvalta och förmedla kunskap som en strategisk resurs, både inom en organisation och mellan organisationer. Inom akademin används begreppet både när man talar om de processer som leder till kommersialisering av forskningsresultat och om den återkoppling till akademin som sker vid mer dubbelriktade samverkansaktiviteter.
Tillämpningar
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (knowledge management på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans tacit), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.[1]
I regeringspropositionen Forskning för ett bättre liv slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.[2] Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda innovationssystem i samarbete med näringslivet. Den brittiska modell som går under namnet Knowledge Transfer Partnership (KTP) är inriktad på denna speciella form av kunskapsöverföring, eller kunskapsväxling, och Vinnova fick 2013 i särskilt uppdrag att bistå regeringskansliet i den europeiska forskningsområdeskommitténs arbetsgrupp om kunskapsöverföring (ERAC Working Group on Knowledge Transfer).[3]
I 2007 års Resursutredning framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades då till 1990-talets tredje uppgift där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.[4] I Styr- och resursutredningens övergripande modellförslag från 2018 betonas istället att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det livslånga lärandet, när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.[5]
Inom EU-kommissionens forskningsprogram Horisont 2020 har man satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus.
Engelsk översättning
knowledge transfer
Referenser
- ↑ Jonsson, Anna, Kunskapsöverföring och knowledge management, Lund 2012, s. 19; 55
- ↑ SOU 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv, s. 140.
- ↑ Regeringsbeslut (2013). Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Näringsdepartementet
- ↑ SOU 2007:81 Resurser för kvalitet, s. 53.
- ↑ Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten U2017:05: Övergripande modellförslag s. 13.