emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kluster: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar
(→Tillämpningar: skrivit ut kritiken) |
|||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter. | Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter. | ||
Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | ||
Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> | Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> | ||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga konceptuella, teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga konceptuella, teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | ||
panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> | panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> | ||