Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Kluster

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kluster är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade helixformationer där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.

Tillämpningar

Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.[1]

Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella innovationssystemen. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.[2] [3] Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.[4] Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås.

Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.[5] Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.[6] Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.[7] Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång[8] men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.[9]

Engelsk motsvarighet

cluster

Referenser

  1. Etzkowitz, Henry (2005). Trippelhelix - den nya innovationsmodellen. SNS förlag. sid. 154 
  2. ”S3-Piloten”. Tillväxtverket. https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html. Läst 19 november 2019. 
  3. Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.
  4. Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix. Regionplane- och trafikontoret. 2007. sid. 22-29 
  5. Säll, Line (2011). Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker. Karlstad University. sid. 101-111. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf 
  6. ”Politiker kan inte skapa kluster”. Svenska dagbladet. sid. 2008-01-28. https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa. Läst 25 november 2019. 
  7. Martin, R., Sunley, P. (2003). [https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610 Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy panacea?]. Journal of Economic Geography. sid. (1), 5-35. https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610. Läst 11 februari 2019 
  8. Konsten att bygga ett kluster. Stockholms Handelskammare. 2018. https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm 
  9. ”Beslutsblindhet om Nya Karolinska”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna. Läst 19 mars 2019. 

Övriga källor

Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem. Lund: Studentlitteratur. Libris 9470981. ISBN 91-44-03533-0

Externa länkar

Wikipedia: Näringslivskluster Cluster Development