Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Engelsk motsvarighet: infogat referenser)
Rad 25: Rad 25:


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
''Academic engagement; societal collaboration''.  
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>  


==Referenser==
==Referenser==

Versionen från 20 november 2019 kl. 16.53

Med samverkan avses ömsesidigt utbyte på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan mellan högskolesektorn och andra samhällssektorer är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Tillämpningar

Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet. Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.[1]

Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar, som naturvetenskap, teknologi och medicin (STEM - Sience, technology, engineering and mathematics - enligt vedertagen anglosaxisk klassifikation [2]), betraktas samverkan framför allt som ett medel för att möta arbetsmarknadens behov, omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och uppmuntra ny forskning. Det är vanligen en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta, för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - Humanities, arts and social sciences), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande.[3][4] Uppdelningen är emellertid schematisk och de två processerna - eller kulturerna, som J.P. Snow benämnde dem 1959[5] - förekommer inom alla vetenskapsområden.

Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.[6][7] Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

  • samverkan för demokratiutveckling
  • samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
  • samverkan för bättre utbildning.[8]

I en rapport från Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller samverkansformer:

  • samverkan vid tekniköverföring
  • forskningssamverkan
  • utbildningssamverkan
  • övrig utåtriktad samverkan[9][10]

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt[11], att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både interdisciplinärt och transdisciplinärt - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.[12] För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört samverkansuppgiften som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.[13]

Engelsk motsvarighet

Academic engagement[14]; societal collaboration; external collaboration[15]

Referenser

  1. ↑ Mats Benner. ”"Asien storsatsar på vetenskap"”. Lunds universitets magasin (LUM). https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/. Läst 12 juli 2019. 
  2. ↑ Hallinen, Judith (Nov 2019). STEM Education Curriculum. ENCYCLOPÆDIA BRITANNICA. https://www.britannica.com/topic/STEM-education 
  3. ↑ Benneworth, Paul; Jongbloed, Ben W. (2010). ”Who matters to universities? A stakeholder perspective on humanities, arts and social science valorisation”. Higher Education 59: 567-588 (Springer). https://link.springer.com/article/10.1007/s10734-009-9265-2. 
  4. ↑ Lokhorst, Laurent (2016). ”What drives valorisation in the Humanities, Arts and Social Sciences?”. Master Thesis (Utrecht University). https://dspace.library.uu.nl/handle/1874/342406. 
  5. ↑ Snow, C.P. (1959). The Two Cultures and the Scientific Revolution. https://archive.org/details/twocultures00snow 
  6. ↑ Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50. Regeringen. 2016 
  7. ↑ Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen 
  8. ↑ Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004 
  9. ↑ Perez Vico, Eugenia (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova. sid. 11 
  10. ↑ I en senare rapport placerades forskningssamverkan och utbildningssamverkan före tekniköverföring och "övrig utåtriktad verksamhet" döptes om till uppsökande verksamhet., Berg, M.; Fors, V.; Willim, R. (2018). Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34 
  11. ↑ Schelsky, Helmut (1963). Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen. Taschen 
  12. ↑ Etzkowitz, Henry (2008). The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action. Routledge 
  13. ↑ Högskolelag 1992:1434. Sveriges Riksdag. 1992 
  14. ↑ Perkman et. al. (2013). ”Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations”. Research Policy (Elsevier): sid. Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235. 
  15. ↑ Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning. SUHF. 2019. sid. 17 

Externa länkar

SAOB - samverka

Wiktionary - samverkan

Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&oldid=5013”