|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Mottagarkompetens: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
m (added Category:Forskningssamverkan using HotCat) |
||
| (10 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig | '''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat. | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen. | Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref> | ||
För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref> | För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref> | ||
| Rad 8: | Rad 7: | ||
Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]] | Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Forskningssamverkan]] | ||
== Motsvarighet i engelskan == | == Motsvarighet i engelskan == | ||
En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<references /> | <references /> | ||
Nuvarande version från 11 maj 2020 kl. 13.25
Mottagarkompetens innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat.
Tillämpning
Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.[1] Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.[2]
För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.[3]
Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se adjungerad doktorand.
Motsvarighet i engelskan
En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills
Referenser
- ↑ ”Mötesplatsen för forskare och folkvalda”. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf. Läst 24 oktober 2018.
- ↑ Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) Samverkan inom forskning, s24. Malmö högskola
- ↑ Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73