Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Entreprenörskap: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(31 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Entreprenörskap betecknar både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller samhällsnytta. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram en lösning eller en produkt.  
Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller [[samhällsnytta]]. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram lösningar eller produkter.  


[[Kategori:Påbörjad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]


== Tillämpning ==
==Tillämpning==
Entreprenörskap omfattar någon form av innovation och risktagande och beskrivs som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Ibland är entreprenörskap synonymt med ”att starta företag”.  Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering med begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.  
Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap innebär en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera en [[innovation]] och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform, och vara införstådd med att och hur det inbegriper ett risktagande. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.  


Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: <blockquote>”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”<ref>Eisenmann, T. R. (2013)  ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship</ref> </blockquote>Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt driv och möjlighet. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation, och tillväxt.  
Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: <blockquote>”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”<ref>Eisenmann, T. R. (2013)  ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship</ref> </blockquote>Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt.
Entreprenörskap definieras på följande vis i regeringens betänkande från 2015, ''[https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672 Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet],'' : <blockquote>”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”<ref name=":1">SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672</ref></blockquote>Definitionen kopplar entreprenörskap till ekonomi. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta<ref>Fredriksson (2007) ''Svensk ekonomi sparar liv och pengar'' https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar
</ref> då de bidrar till säkerhet och livskvalitet.  


I betänkande Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet definieras entreprenörskap på följande vis: <blockquote>”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”<ref>SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672</ref></blockquote>I en sådan definition är det ekonomiska aspekten tydlig. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta nya potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori ska förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet ( bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd mm) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta.
Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som "entreprenöriella universitet" där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur<ref>Chalmers tekniska högskola (2018) ''Entreprenörskap på Chalmers'' <nowiki>https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx</nowiki> 
</ref><ref>Linnéuniversitetet (2016) ''Det entreprenöriella universitetet'' <nowiki>https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/</nowiki></ref>. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi <ref>Lunds universitet (2018) ''Business Administration: Entrepreneurship'' https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91</ref>.  


<nowiki>https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar</nowiki>
===Entreprenörskap och EU===
Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit ett av de tydligaste målen under senare år. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande <ref name=":0">{{Tidskriftsref|rubrik=Recommendation of the European Parliament and of the council  of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning|titel=Official Journal of the European Union|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|år=2006/962/EC|utgivare=Europeiska unionen|författare=Europeiska unionen}}</ref>, och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling:  <blockquote>"Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives"<ref name=":0" /></blockquote>EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin.<ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&from=FR|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Rethinking Education:Investing in skills for better socio-economic outcomes|år=2012}}</ref>  Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning och entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning. <ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf|titel=Final Report of the Expert Group "Education for Entrepreneurship"|hämtdatum=14 sep 2018|år=2004|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en|titel=Entrepreneurship education|hämtdatum=14 sep 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|år=2018}}</ref>. Ett ramverk för "entreprenöriell kompetens" har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum<ref>{{Webbref|url=http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf|titel=EntreComp: The Entrepreneurship
Competence Framework|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC}}</ref>. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner.   


Entreprenörskap har i dag bräddats och omfattar idag tydligare ledarskap och nyttiggörande av universitetens forskning (källa behövs?). Inom akademien har synen på entreprenörskap har förändrats och ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i lärosätenas profil ( källa?).  Flertalet Lärosäten beskriver sig som  entreprenöriella  universitet där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd; Lärosätet har en integrerad entreprenöriell kultur   (Chalmers, Linné, (källa <nowiki>https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx</nowiki>)   och <nowiki>https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/</nowiki>
===Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande===
Entreprenörskap i utbildning har bland annat sin upprinnelse i politiska initiativ, till exempel från nationella initiativ, Europiska kommissionen, [https://eric.ed.gov/?id=ED311237 OECD] med flera. <ref name=":1" /><ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/education/policies/european-policy-cooperation/entrepreneurship-in-education_en|titel=Entrepreneurship in education|hämtdatum=23 okt. 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref> Med grund i regeringens [https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a28/1484207075284/Strategi%20f%C3%B6r%20entrepren%C3%B6rskap%20inom%20utbildningsomr%C3%A5det.pdf Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet] från 2009 finns till exempel tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, [https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Lgr 11] och [https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Gy11]. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Inslagen av entreprenörskap på grundskola och gymnasium realiseras på olika vis och denna diversifiering i genomförande och innebörd är del av diskussionen om entreprenörskap i skolan. Diskussionen rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan<ref>{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Petter|titel=Entré för det entreprenöriella lärandet
- En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2011|utgivare=Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Leffler|förnamn=Eva|titel=Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2006|utgivare=Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet|sid=}}</ref>.


Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi (t.ex. <nowiki>https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKKPV</nowiki>. (bättre källa behövs)
Även utbildning i entreprenörskap på universitet undervisas i många olika former. Till exempel ger lärosäten kurser i entreprenörskap och entreprenörskap syns i utbildningen genom att studenter arbetar med problem som efterliknar entreprenöriella situationer.  Studier om entreprenörskap och lärande i högre utbildning diskuterar hur entreprenöriellt lärande och lärprocessen för entreprenörskap, som oftast beskrivs som erfarenhets- och aktionsbaserad, ska förstås och undervisas inom akademin. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Henry, C. Hill, F. Leitch,C|rubrik=Entrepreneurship education and training: can entrepreneurship be taught?|år=2005|tidskrift=Education + Training|utgivare=Emerald Publishing}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Williams Middleton, K: Mueller S., Blenker, P., Neergaard H.,  Tunstall, R|rubrik=Experience-based learning in Entrepreneurship Education - a comparative study of four programmes in Europe|år=2014|tidskrift=RENT (Research in Entrepreneurship and Small Business) XXVIII|utgivare=(Paper i proceeding)}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://portal.research.lu.se/ws/files/35176365/Gustav_H_gg_kappa.pdf|titel=Experiential entrepreneurship education: Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge|hämtdatum=19 okt. 2018|författarlänk=Hägg, G|år=2017|utgivare=.|sid=}}</ref>  


Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten
===Entreprenörskap på svenska lärosäten===
[https://lnu.se/utbildning/jobb-och-karriar/entreprenorskap/ Entreprenörskap på Linnéuniversitet]


Chalmers
[https://www.entrepreneur.lu.se/ Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship  vid Lunds universitet]


LU
[https://www.chalmers.se/en/collaboration/innovation-and-entrepreneurship/Pages/what-entrepreneurship-means-to-us.aspx Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola]


UU
[https://www.sses.se/ Stockholm School of Entrepreneurship]: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet).


Handels? 
==Källförteckning==
 
I en tidig nationalekonomisk teori om entreprenörskap beskriver Harvard-professorn Joseph Alois Schumpeter entreprenören som en "agent of change"  eller "change creator" <ref>Śledzik., K (2013) Schumpeter’s View on Innovation and Entrepreneurship ''Social Science Research'' Network Electronic Journal. https://www.researchgate.net/profile/Karol_Sledzik/publication/256060978_Schumpeter%27s_View_on_Innovation_and_Entrepreneurship/links/561bff6908aea8036724359b/Schumpeters-View-on-Innovation-and-Entrepreneurship.pdf?origin=publication_detail </ref>.
<references />
<references />

Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 19.43

Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller samhällsnytta. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram lösningar eller produkter.

Tillämpning

Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap innebär en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera en innovation och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform, och vara införstådd med att och hur det inbegriper ett risktagande. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.

Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel:

”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”[1] 

Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt. Entreprenörskap definieras på följande vis i regeringens betänkande från 2015, Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet, :

”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”[2]

Definitionen kopplar entreprenörskap till ekonomi. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta[3] då de bidrar till säkerhet och livskvalitet.

Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som "entreprenöriella universitet" där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur[4][5]. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi [6].

Entreprenörskap och EU

Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit ett av de tydligaste målen under senare år. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande [7], och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling:

"Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives"[7]

EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin.[8] Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning och entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning. [9][10]. Ett ramverk för "entreprenöriell kompetens" har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum[11]. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner.

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande

Entreprenörskap i utbildning har bland annat sin upprinnelse i politiska initiativ, till exempel från nationella initiativ, Europiska kommissionen, OECD med flera. [2][12] Med grund i regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet från 2009 finns till exempel tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, Lgr 11 och Gy11. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Inslagen av entreprenörskap på grundskola och gymnasium realiseras på olika vis och denna diversifiering i genomförande och innebörd är del av diskussionen om entreprenörskap i skolan. Diskussionen rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan[13][14].

Även utbildning i entreprenörskap på universitet undervisas i många olika former. Till exempel ger lärosäten kurser i entreprenörskap och entreprenörskap syns i utbildningen genom att studenter arbetar med problem som efterliknar entreprenöriella situationer. Studier om entreprenörskap och lärande i högre utbildning diskuterar hur entreprenöriellt lärande och lärprocessen för entreprenörskap, som oftast beskrivs som erfarenhets- och aktionsbaserad, ska förstås och undervisas inom akademin. [15][16][17]

Entreprenörskap på svenska lärosäten

Entreprenörskap på Linnéuniversitet

Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet

Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola

Stockholm School of Entrepreneurship: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet).

Källförteckning

  1. ↑ Eisenmann, T. R. (2013) Entrepreneurship: A Working Definitionhttps://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship
  2. ↑ 2,0 2,1 SoU (2016:72) Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672
  3. ↑ Fredriksson (2007) Svensk ekonomi sparar liv och pengar https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar
  4. ↑ Chalmers tekniska högskola (2018) Entreprenörskap på Chalmers https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx 
  5. ↑ Linnéuniversitetet (2016) Det entreprenöriella universitetet https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/
  6. ↑ Lunds universitet (2018) Business Administration: Entrepreneurship https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91
  7. ↑ 7,0 7,1 Europeiska unionen (2006/962/EC). Recommendation of the European Parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning. Europeiska unionen. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN. 
  8. ↑ ”Europeiska kommissionen”. Rethinking Education:Investing in skills for better socio-economic outcomes. 2012. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&from=FR. Läst 17 september 2018. 
  9. ↑ ”Final Report of the Expert Group "Education for Entrepreneurship"”. Europeiska kommissionen. 2004. https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf. Läst 14 september 2018. 
  10. ↑ ”Entrepreneurship education”. Europeiska kommissionen. 2018. https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en. Läst 14 september 2018. 
  11. ↑ [http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf ”EntreComp: The Entrepreneurship Competence Framework”]. Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC. http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf. Läst 17 september 2018. 
  12. ↑ ”Entrepreneurship in education”. Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/education/policies/european-policy-cooperation/entrepreneurship-in-education_en. Läst 23 okt. 2018. 
  13. ↑ Jonsson, Petter (2011). Entré för det entreprenöriella lärandet - En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 
  14. ↑ Leffler, Eva (2006). Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet 
  15. ↑ Henry, C. Hill, F. Leitch,C (2005). ”Entrepreneurship education and training: can entrepreneurship be taught?”. Education + Training (Emerald Publishing). 
  16. ↑ Williams Middleton, K: Mueller S., Blenker, P., Neergaard H., Tunstall, R (2014). ”Experience-based learning in Entrepreneurship Education - a comparative study of four programmes in Europe”. RENT (Research in Entrepreneurship and Small Business) XXVIII ((Paper i proceeding)). 
  17. ↑ ”Experiential entrepreneurship education: Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge”.. 2017. http://portal.research.lu.se/ws/files/35176365/Gustav_H_gg_kappa.pdf. Läst 19 okt. 2018. 
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Entreprenörskap&oldid=5836”