|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Påverkansarbete: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
m (added Category:Forskningssamverkan using HotCat) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring | '''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. På lärosäten kan påverkansarbete vara en form av nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället. | |||
Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera. | |||
Samverkansprojektet Swelife som koordineras på Lunds Universitet är ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för ett strategiskt samverkansprogram. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan, vilket omfattar påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref> | |||
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på, i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref> | |||
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref> | |||
===Påverkansarbete och lobbyism=== | ===Påverkansarbete och lobbyism=== | ||
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. | Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte. | ||
Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor. | Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor. | ||
| Rad 29: | Rad 26: | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Forskningssamverkan]] | ||
Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 19.47
Påverkansarbete avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.
Tillämpning
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. På lärosäten kan påverkansarbete vara en form av nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.
Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom EUA (European University Association), CESAER (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.
Samverkansprojektet Swelife som koordineras på Lunds Universitet är ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för ett strategiskt samverkansprogram. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (Life Science) och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan, vilket omfattar påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.[1] [2]
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på, i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.[3][4]
Påverkansarbete och lobbyism
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.
Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.[5] Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.
Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.[6] Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .[7]
Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda.[8]
Motsvarighet på engelska
Advocacy
Källförteckning
- ↑ Lunds universitet (2018) Årsredovisning Lunds universitet 2017 https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf
- ↑ Swelife (2018) Om Swelife http://swelife.se/om-swelife/
- ↑ Uppsala Universitet (2018) Studentguide. Institutionen för nordiska språk http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf
- ↑ Uppsala Studentkår (2018) Sektion LÄRA http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara
- ↑ Holmin., M. (2013) "Ju mer lobbyism desto bättre" Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/
- ↑ SoU (2000:1) En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/
- ↑ Strömbäck, J. (2015) Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798
- ↑ Rothstein, B. (2018) Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik Dialogos, Stockholm