Kluster: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Kajthy (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Märken: Manuell återställning Visuell redigering |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen|år=2005|utgivare=SNS förlag|sid=154}}</ref> | Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen|år=2005|utgivare=SNS förlag|sid=154}}</ref> | ||
Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. | Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. | ||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa|titel=Politiker kan inte skapa kluster|hämtdatum=2019-11-25|utgivare=Svenska dagbladet|sid=2008-01-28}}</ref> | Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa|titel=Politiker kan inte skapa kluster|hämtdatum=2019-11-25|utgivare=Svenska dagbladet|sid=2008-01-28}}</ref> | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref> | panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref> | ||
== Engelsk motsvarighet == | |||
''cluster'' | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
| Rad 23: | Rad 25: | ||
Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development|Cluster Development]] | Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development|Cluster Development]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||