Samsyn:Introduktion till Samsyns wiki

Den övergripande strukturen i Samsyns wiki

Huvudsidan

Huvudsidan, den första sidan på Samsyns wiki, är den enda som är helt publik i nuläget. Allt annat i wikin ligger dolt och är endast tillgängligt för oss med inloggning. På huvudsidan kan vi presentera projektet och lägga ut nyheter vartefter. Sedan får vi se när vi öppnar mer av wikin och tillgängliggör presentabla begreppssidor!

Tre standardsidor i Samsyns wiki

1. Begreppssidor
2. Instruktionssidor: stilguide, redigeringsguide, prioguide samt bedömningsguide inklusive arbetsstatus.
3. Arbetssidor

Arbetsgrupper (användargrupper)

• Samsyns styrgrupp
• Samsyns projektledning (AP)
• Utbildningssamverkan (AP4)
• Forskningssamverkan (AP5)
• Innovation/nyttiggörande (AP6)
• Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)
• Wikimedia Sverige
• Dessutom: SKÖN, Merut, IMP och Övriga K3

Samverkansområden

• Utbildningssamverkan
• Foskningssamverkan
• Innovation/nyttiggörande/kunskapsutbyte
• Samhällsutvecklingssamverkan

Om begreppssidorna

Begreppssidorna är basen i Samsyns wiki. De utgör vårt resultat och förslag på en nomenklatur för universitet och högskolors samverkan! Nedan beskrivs vår process för att skriva in våra begrepp och beskrivningarna i sex steg (A-F).

A. Begrepp förs in i wikin.

1. I Samsyn:Starta en sida finns tips om olika sätt att starta en sida. För närmare guideline, också om språkbruk med mera, se Samsyn:Stilguide och Samsyn:Redigering.
2. Använd "Redigera" och inte "Redigera wikitext" (det senare är mer avancerat). Glöm inte bort att regelbundet spara ändringar!
3. Nya begrepp kan när som helst läggas in av alla oss med redaktörsrättigheter (=har inloggning).

B. Lägg in användargruppens kategorier för begreppet

För att ge översiktliga signaler och sorteringsmöjligheter använder vi några givna kategoriseringar och statusmarkeringar. De hamnar längst ner på sidan. Vi kan utveckla de här över tid, men initialt gäller följande, och då per användargrupp.

1. Du hittar kategorierna via plustecknet (+) i nederkant.
2. Välj primärt eller sekundärt begrepp.
3. Välj arbetsstatus: påbörjad eller bearbetad (alltså en självskattning av statusen för begreppsbearbetningen för användargruppen). Bedömd är styrgruppens bedömning, att begreppet bedömts färdigt (om än ej helt stängt för revidering).
4. Välj samverkansområde, ett eller flera (se ovan): kategorierna är i dagsläget inte införda.

C. Infoga eventuella åtgärdsbehov

1. Behöver referenser
2. Saknar engelsk översättning
3. Behöver korrektur
4. Saknar länkar

D. Markera potentiell intressent

Inte obligatoriskt. Just denna rutin hoppar vi över initialt och inför senare i projektet.

E. Bearbeta begreppen

Bidra nu med era förslag på beskrivningar!

Om din användargrupp har val begreppet som ett av era primära, då har ni större ansvar och tar ett fastare grepp om definitions- och referensarbetet. Alla kan alltid reflektera, föreslå, tillföra eller ändra. Vi ska hålla den prövande och reflekterande metoden vid liv, men samtidigt ge oss en viss struktur.

Tips: ta det lågt hängande frukterna - börja med de enklare begreppen! Känn inte heller för stor respekt för att det ni skriver in ska vara färdigt och välformulerat. Det är bättre att ha något att bygga på. Det lönar sig att pröva och hämta in erfarenheter.

Praktiskt: Dt finns inte en särskild begreppsmall där rubriker etcetera är förvalda. Den som först börjar bearbetningen ser till att använda nedan rubriksättning. Kom ihåg att använda "Redigera" och inte "Redigera wikitext" och spara ändringar regelbundet. (För stöd se guiderna Starta en sida, Stilguide, Redigering.)

1. Skriv in förslag på en grundläggande definition , helst max 2-3 meningar. Det här är antagligen det svåraste. Rekommendation: fastna inte för länge Skriv något, gå vidare, kom tillbaka. Låt tiden och andras inspel ge näring.
2. Utveckla vidare under tillämpningar. Håll ambitionsnivån vid övergripande/beskrivande och inte handbok/manual med hela historiken. Allt måst inte heller vara färdigformulerat eller helt genomtänkt från början. Wiki-processen vinner på att hellre ha ofärdiga texter som bearbetas vartefter. Det går därmed också bra att skriva upp punkter för vidareutveckling.