Medborgarforskning

Medborgarforskning avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av allmänheten, här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.

Tillämpning

Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.

Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.

Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.

Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.

ECSA – The European Citizen Science Association

Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning: ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning: ECSA – The European Citizen Science Association. ECSA har även tagit fram tio principer för medborgarforskning:

1. Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.
2. Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.
3. Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.
4. Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.
5. Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.
6. Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.
7. Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.
8. Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.
9. Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.
10. Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.

Engelsk motsvarighet

Citizen Science