Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(101 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Forskningskommunikation''' innebär att sprida och/eller samtala kring forskningsresultat med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen. Det innebär också att skapa och använda plattformar där forskningen finns tillgänglig.
'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.    


== Tillämpningar ==
==Tillämpningar==


I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1989:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503}}</ref> "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "[[forskningsinformation]]" för att markera ömsesidighet.
Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>


I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat  forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.


Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig röst när det gäller forskningskommunikation. Även de beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog (fotnot). Noteras bör här att dessa tre områden inte helt överensstämmer med den indelning i tre arbetsformer som Vetenskapsrådet använder sig av.
Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden, öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>


Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Vetenskapsradion, Bokmässan etc. Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, [http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/ Forum för forskningsinformation], som en del av Göteborgs vetenskapsfestival.
Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>


Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>


== Engelsk översättning ==
===Centrala aktörer===
Science communication.


== Referenser ==
I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går  forskaren aktivt in i olika verksamheter  och samarbetar med  praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten.  Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom  forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:           
===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation,  informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet  ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat.  Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".<br />
==Engelsk motsvarighet==
''Science communication'' är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen ''Communication of the social sciences'' eller ''Public communication of the social sciences'', enligt Vetenskap och allmänhet.
 
==Referenser==
<references />
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Nuvarande version från 2 maj 2022 kl. 09.24

Forskningskommunikation handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i samverkan med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

Tillämpningar

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.[1]

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,[2] i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation[3][4] och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.[5] I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden, öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.[6] Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.[7]

Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.[8] Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. [9] Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av skolsamverkan.[10]

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.[11] . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .[12]

Centrala aktörer

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.[13] Forskningsmedverkan kan ske i form av medborgarforskning, där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av aktionsforskning. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.[14]

Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.

Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.[15] Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.[16] Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:

Historik

"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.[17] Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".

Engelsk motsvarighet

Science communication är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen Communication of the social sciences eller Public communication of the social sciences, enligt Vetenskap och allmänhet.

Referenser

  1. ”Högskolelag 1992:1434”. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 19 augusti 2018. 
  2. ”Kunskap i samverkan”. Regeringen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350. Läst 19 september 2018. 
  3. ”Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation”. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html. Läst 19 september 2018. 
  4. ”Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet”. Utbildningsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975. Läst 19 september 2018. 
  5. ”Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap”. Vetenskap och allmänhet. https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf. Läst 19 september 2018. 
  6. ”Expertsvar”. Vetenskapsrådet. https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/. Läst 20 februari 2019. 
  7. ”Forum för forskningskommunikation”. Vetenskap och allmänhet. http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/. Läst 8 februari 2019. 
  8. ”NATDID”. https://liu.se/forskning/natdid. Läst 8 maj 2018. 
  9. ”Detta är NATDID”. https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid. Läst 8 maj 2018. 
  10. ”Venue”. Linköpings universitet. http://www.venue.ep.liu.se/. Läst 21 februari 2019. 
  11. Bucchi, Massimiano (2008). Handbook of public communication of science and technology. Routledge. sid. 71-90 
  12. ”ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation”. Vetenskap och allmänhet. https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820. Läst 19 september 2018. 
  13. ”Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning”. https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf. Läst 8 maj 2018. 
  14. ”Skolutveckling och ledarskap”. Göteborgs universitet. https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap. Läst 8 februari 2019. 
  15. ”Vetenskap och allmänhet”. Vetenskap och allmänhet. https://v-a.se/. Läst 8 februari 2019. 
  16. ”Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle”. Vetenskap och Samhälle. https://v-a.se/medlemsorganisationer/. Läst 18 september 2018. 
  17. ”SOU 1981:29, Forskningens framtid”. Utbildningsdepartementet. http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx. Läst 3 maj 2018.