|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Outreach: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(Rubrik) |
m (→Tillämpningar) |
||
| (54 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Outreach''' innebär att | '''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av [[samverkan]] mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi. | ||
== Tillämpningar == | ==Tillämpningar== | ||
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], | Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Outreach har en betoning på "utåtriktad verksamhet", med en målsättning att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,<ref>{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}</ref> snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. | ||
Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | |||
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det | Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer, eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref> Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.<ref>{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref> | ||
På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.<ref>{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in | |||
Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref> | |||
== | ==Svensk motsvarighet== | ||
En svensk motsvarighet till "outreach" är "utåtriktad verksamhet", och på senare tid även "samverkan". | |||
== Referenser == | ==Referenser== | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Begrepp]] | ||
<references /> | <references /> | ||
Nuvarande version från 21 april 2022 kl. 10.46
Outreach innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av samverkan mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.
Tillämpningar
Outreach är besläktat med forskningskommunikation, och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet".[1] Outreach har en betoning på "utåtriktad verksamhet", med en målsättning att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,[2][3] snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek.
Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,[4][5] eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.[6] Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.[7] Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,[8] eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.[9]
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer, eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [1] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.[10][11][12] Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med skolsamverkan.[13] Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.[14][15]
På senare år har även outreach kommit att omfatta samverkan där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.[16]
Svensk motsvarighet
En svensk motsvarighet till "outreach" är "utåtriktad verksamhet", och på senare tid även "samverkan".
Referenser
- ↑ ”Högskolelag 1992:1434”. Utbildningsdepartementet. sid. Kapitel 1, paragraf 2. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Äldre outreach för våra forskare”. Lunds universitet. https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Utåtriktat arbete”. Luleå tekniska universitet. https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever”. http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/. Läst 4 maj 2018.
- ↑ ”Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt”. Linnéuniversitetet. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Om Scifest”. Uppsala universitet. http://www.scifest.uu.se/om-scifest/. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Detta är K2”. K2. http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”K2 - Outreach”. http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer. Läst 8 maj 2018.
- ↑ ”SciLifeLab Outreach day”. http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/. Läst 8 maj 2018.
- ↑ ”Studentambassadörer - Jönköping University”. https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html. Läst 9 juni 2024.
- ↑ ”Studentambassadör”. http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html. Läst 9 juni 2024.
- ↑ ”Studentambassadörer”. https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/. Läst 9 juni 2024.
- ↑ ”Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt”. Linnéuniversitetet. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/. Läst 26 februari 2019.
- ↑ ”Twitter Språk och Kultur”. Linköpings universitet. https://twitter.com/Sprak_o_Kultur. Läst 17 april 2019.
- ↑ ”Twitter - Lunds universitet”. Lunds universitet. https://twitter.com/lundsuni. Läst 17 april 2019.
- ↑ [http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M ”Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in Hand”]. International Astronomical Union. http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M. Läst 19 september 2018.