Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Medborgarforskning: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapat begreppet)
 
 
(22 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Medborgarforskning'''<ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarforskning Begreppet är hämtat från Wikipedia 180828.]</ref> är forskning som genomförs med ett aktivt deltagande av allmänheten, det vill säga andra än professionella forskare och forskarstuderande. Deltagarna kan samla in material, agera som assistenter, samarbetspartners, projektledare eller initiativtagare. Medborgarforskning är alltså ett flexibelt och dynamiskt koncept, som används såväl av traditionella forskare som av politiska rörelser för att skapa nya kunskapsunderlag.<ref>[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]</ref><ref>[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]</ref> Medborgarforskning ger forskare hjälp och kan samtidigt ge medborgare ökad insyn och insikt i hur forskning går till.<ref>[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''"'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]</ref> Medborgarforskning syftar i regel på samarbeten mellan stora grupper människor och/eller mellan allmänhet och akademiska forskare, men har inte givits en strikt definition.
'''Medborgarforskning''' avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av allmänheten, här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.


Sverige har en lång tradition av samarbeten forskare och frivilliga emellan. Redan på 1750-talet startade Carl von Linné världens första nätverk för att rapportera lövsprickning. Ett modernt samarbete är Artportalenhos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som är en av de största portalerna för medborgarforskning i världen.
==Tillämpning==
Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.<ref>[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]</ref><ref>[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]</ref><ref>[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''"'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]</ref>


Privatforskare, som syftar på en person som bedriver ''privatforskning'' eller ''amatörforskning'', ofta på egen hand, kan räknas till medborgarforskning i dess vidaste mening.
Ett exempel på medborgarforskning är [[deltagarbaserad forskning]].


Det engelska begreppet "Citizen Science" började användas på 1990-talet, men verksamheter där frivilliga och professionella forskare samverkar för att ta fram ny kunskap har en lång historia. Frivilligas deltagande var exempelvis avgörande när Sveriges meteorologi och fenologi beskrevs med hjälp av landsomfattande nätverk av observatörer med början på 1850-talet. Medborgarforskning finns med i svenska Språkrådets nyordslista2016.
Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.<ref>[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?", medborgarforskning.se]</ref>


2018 startar ett projekt med syfte att ska skapa en svensk webbportal för medborgarforskning. "En nationell samlingspunkt där alla som är intresserade av medborgarforskning kan hitta råd och riktlinjer, delta i projekt, starta nya projekt och utbyta erfarenheter", enligt projektledaren Dick Kasperowski, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.<ref>[https://artportalen.se/Home/About Artportalen.se]</ref>


Den europeiska organisationen för medborgarforskning, the European Citizen Science Association (ECSA) har tagit fram 10 principer för medborgarforskning, ''Ten Principles of Citizen Science.''
=== ECSA – The European Citizen Science Association ===
# Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.
Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning: ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning<ref>[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]</ref> eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning: ECSA – The European Citizen Science Association.<ref>[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]</ref> ECSA har även tagit fram tio principer för medborgarforskning:<ref>[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, "Tio principer om medborgarforskning"]</ref>
# Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.
 
# Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.
#Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.
# Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.
#Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.
# Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.
#Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.
# Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.
#Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.
# Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.
#Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.
# Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.
#Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.
# Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.
#Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.
# Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.
#Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.
#Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.
#Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.
 
==Engelsk motsvarighet==
Citizen Science
 
==Referenser==
<references />
 
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Nuvarande version från 11 maj 2020 kl. 13.24

Medborgarforskning avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av allmänheten, här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.

Tillämpning

Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.[1][2][3]

Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.

Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.[4]

Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.[5]

ECSA – The European Citizen Science Association

Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning: ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning[6] eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning: ECSA – The European Citizen Science Association.[7] ECSA har även tagit fram tio principer för medborgarforskning:[8]

  1. Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.
  2. Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.
  3. Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.
  4. Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.
  5. Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.
  6. Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.
  7. Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.
  8. Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.
  9. Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.
  10. Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.

Engelsk motsvarighet

Citizen Science

Referenser

  1. ↑ Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152
  2. ↑ Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636
  3. ↑ Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren "Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31
  4. ↑ ”Vad är medborgarforskning?", medborgarforskning.se
  5. ↑ Artportalen.se
  6. ↑ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning
  7. ↑ European Citizen Science Association (ECSA). Läst 23 februari 2018.
  8. ↑ ECSA, "Tio principer om medborgarforskning"
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&oldid=5763”